I Säpos årsbok pekas Kina särskilt ut som ett hot mot Sverige. Säpo beskriver den kinesiska strategin att öka sitt globala inflytande. Men från både svenskt och internationellt håll ser man också hur Kina rustar för att bli en militär supermakt.
– Hotet har blivit mer komplext och bredare än tidigare. Hela länders resurser ligger bakom. De jobbar i teknikens framkant. Det finns ett lager av lagstiftning runt detta, bland annat kinesiska underrättelselagen. Tröskeln för offensivt agerande har sänkts, säger Kennet Alexandersson som författat kapitlet om Kina i Säkerhetspolisens årsbok 2020.
Säpos årsbok, som presenterades i mitten av mars, beskriver ”Allvarliga hot mot Sveriges säkerhet”. Tre länder pekas särskilt ut av Säpo som hot mot Sveriges säkerhet: Ryssland, Kina och Iran. Årsbokens författare skriver att Kinas ambition är att öka sitt globala inflytande. I takt med att den kinesiska ekonomin växer ökar även den kinesiska statens behov av underrättelser i syfte att stödja dessa intressen. Kina har både avsikt och förmåga att försvaga och begränsa Sveriges handlingskraft i de fall svenskt agerande uppfattas som ett hot mot kinesiska intressen. Även om Sverige ligger geografiskt långt borta från Kina så ligger det tydligt inom den kinesiska intressesfären.
Kina söker aktivt information om teknologi och kunskap som finns och utvecklas i Sverige, till exempel industrispionage och strategiska uppköp av svenska energi- och teknikföretag för att uppnå Kinas femårsplaner.
Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säpo, säger: ”När det gäller cyberspionage letar bland annat Kina efter sårbarheter i säkerhetskänsliga verksamheters system i Sverige. De letar efter sårbarheter i systemen för att stjäla information.”
Flyktingspionage
Enligt lag är dessutom de kinesiska företagen skyldiga att dela med sig av teknologi och kunskap till landets civila och militära underrättelsetjänster.
Årsboken beskriver att det i Kina sker en fusion mellan civil och militär verksamhet i syfte att stärka den militära förmågan. Det förekommer också att den kinesiska staten utnyttjar kinesiska medborgare vid svenska högskolor och universitet i syfte att inhämta teknik och kunskap som ökar den kinesiska militära förmågan.
Det talas även om flyktingspionage mot dissidenter i den tibetanska och uiguriska miljön i Sverige. Det kinesiska underrättelsehotet har breddats och fördjupats och omfattar nu även cyberspionage, strategiska uppköp, och påtryckningar eller hot mot bland annat svenska politiska beslutsfattare, forskare och offentliga personer. Kinesiska underrättelseofficerare agerar under diplomatisk och journalistisk täckmantel.
Angreppen riktas mot fyra sektorer: Sveriges grundläggande fri-och demokratirättigheter; den ekonomiska utvecklingen där elektroniska angrepp riskerar landets välstånd och undergräver svenska konkurrensfördelar samt inriktar sig på nya sektorer, till exempel medicinsk forskning; det politiska oberoendet på lokal och kommunal nivå såväl som central nivå, till exempel kinesiska ambassadens offensiva kontakter med journalister som kritiserat Kina, och den sista sektorn är den territoriella självständigheten.
EU:s militärkommittés ordförande Claudio Graziano ser andra hot. Den fyrstjärnige generalen Graziano varnar för pandemins konsekvenser. Den har försämrat militärens möjlighet att reagera på olika säkerhetshot. Flera militär- övningar har ställts in och det finns en överhängande risk att EU:s medlemsstater som drabbats ekonomiskt av pandemin vill spara in på framtida försvarsutgifter.
– Om vi ska vara trovärdiga behöver vi investera tillräckligt mycket pengar i forskning och utveckling, säger han i Financial Times om EU:s fond för militär materiel och tech-investeringar. Fonden förfogar över sju miljarder euro.
Han bekräftar också flera av hoten som analyseras i Säpos årsbok.
Under president Xi Jinping har den kinesiska militären genomfört sitt största moderniseringsprogram på flera decennier. Ambitionen är att göra Folkets befrielsearmé till en militärstyrka i världsklass. Målet är att vara i stånd att kunna vinna krig var som helst i världen år 2050. Graziano konstaterar att den kinesiska militären har en mycket långsiktig planering.
Nato har alltmer fokus på Kina
Nato fokuserar alltmer på Kinas expanderande vapenarsenal och cyberkompetens. Kinas miltärutgifter hade 2019 ökat med 85 procent sedan 2010 och med 5,1 procent jämfört med 2018. Kina är mitt i en betydande utbyggnad och modernisering av sin arsenal.
– Det har blivit en säkerhetsfråga för hela världen som vi måste handskas med i det korta till medellånga perspektivet, säger Graziano i Financial Times.
Länder utanför Asien har blivit alltmer intresserade av de omstridda territorierna som Sydkinesiska havet och Formosasundet mellan Taiwan och det kinesiska fastlandet. Båda områdena är avgörande strategiskt för den globala handeln, men också krutdurkar för Washington och Peking. Graziano anser att EU, tillsammans med partner i Asien, skulle kunna spela en större roll för att säkra kuster och vatten genom en större närvaro där. Samtidigt påpekar han att EU och Kina har flera områden där de har gemensamma intressen, till exempel att minska piratangreppen.
TEXT: Margaret von Platen
fakta
Cyberspionage
Cyberspionage kan delas in i fyra olika steg, det första steget är att en främmande stat kartlägger sårbarheter i framför allt tekniska system för att kunna ta sig in i systemen. Det andra steget är ett angreppsförsök, en främmande stat exploaterar, använder sig av sårbarheten och försöker genomföra ett elektroniskt angrepp. Det tredje steget är ett fullbordat angrepp då den främmande staten har kunnat ta sig in i systemet och kan styra det utifrån och det fjärde steget är att den främmande staten stjäl data från ett system, hämtar ut information från ett system. Utmärkande för cyberspionage är att det kan ske utan att den som angrips får vetskap om det.
