Häromdagen skrevs det senaste kapitlet i drevet mot KD-ledaren Ebba Busch. Det handlade om att hon kallats till förhör i slutet av maj och att hon kommer delges misstanke om förtal. Vilken grad av förtal det rör sig om vill åklagaren inte säga.

Den rutinåtgärden i en förundersökning fick våra vanligaste medier att gå i taket. Än en gång återpublicerades rader av artiklar om hela härvan kring både det omtvistade husköpet och förtalsmålet mellan Ebba Busch och det tidigare ombudet i tvistemålet om husköpet, Johann Binninge.

SR/Ekots politiske kommentator, Fredrik Furtenbach, tvekade inte utan redan vid nästa ekosändning efter beskedet från åklagaren, torgförde han tanken att Busch kanske måste avgå som partiledare. Men i nästa mening hette det att hon nog kan sitta kvar. Det dröjde inte länge innan tidningen Dagens ledarskribent, Elisabeth Sandlund, föreslog en omedelbar time out för Busch. Aftonbladets politiske chefredaktör återpublicerade på Twitter en gammal ledare med formuleringar kring att tidningen redan i mars visste vad Busch skulle förhöras om, det vill säga ”ifall hon grovt förtalat en enskild privatperson”. Kort sagt var det hög fart igen i mediernas löpgravar.

Men Johann Binninge är ingen enskild privatperson. Hans namn har publicerats hundratals gånger sedan hustvisten blev känd. Han var dessutom medgrundare till Rättssäkerhetsorganisationen.

När Ebba Busch på Facebook i ett långt inlägg publicerade sin syn på husfejden, nämnde hon i en mening den påstått förgripliga uppgiften om Binninges bakgrund. Uppgiften är i sak sann och korrekt, men fick Binninge att göra en polisanmälan. Det är intressant att den anmälan gjordes nära i tid med att professorn i civilrätt, Mårten Schultz, i en krönika i Svenska Dagbladet slog fast att publiceringen på Facebook kan vara ”förtal i teknisk mening”.

När de värsta svallvågorna i det senaste kapitlet i drevet mot Ebba Busch lagt sig, svämmar i stället sociala medier över med frågan ”Hur kan en sanning vara förtal?”.

Det enkla svaret är att en publicerad sanning mycket väl kan vara förtal. Men det är svårt att få någon fälld för ett sådant brott. Allmänt åtal från en åklagare eller enskilt åtal från en målsägande spelar mindre roll. Orsaken är att det råder vidsträckt yttrande- och tryckfrihet i Sverige.

Men så enkelt är det inte, därför att förtalsreglerna är krångliga.

Hela saken lär vila på lagstiftning som i grunden är flera hundra år gammal. Rättshistoriker talar om gamla strafflagen från 1864, som i sin tur vilar på äldre lag. Om vi sedan gör ett raskt hopp till förarbetena till 1960-talets brottsbalk (5 kap 1-5 §§), så nämns där att svensk rätt avviker från många andra länders rättssystem på så sätt, att i Sverige kan även en sann och korrekt uppgift utgöra förtal. På denna springande punkt skiljer vi oss alltså åt jämfört med en rad andra länders lagstiftning.

Den skillnaden har hängt med ända in i nutid. För några år sedan blev det dessutom enklare att väcka allmänt åtal för förtal, enbart genom att ett enda ord togs bort. De åtta bokstäverna i ordet särskilt.

Tidigare hette det i lagen att allmänt åtal skulle vara ”särskilt påkallat ur allmän synpunkt”. Men så försvann de åtta bokstäverna och nu heter det bara ”påkallat ur allmän synpunkt”. Det ledde i sin tur till en smärre flod av förtalsmål i kölvattnet efter #metoo. Och fortfarande gäller att sanning eller ej spelar en underordnad roll.

Den övergripande saken är dock att förtal i teknisk mening är tillåtet om det kan anses "försvarligt" att publicera uppgiften. Men numera ser man inte med särskilt blida ögon på den som publicerar gamla domar på nätet i akt och mening att utpeka någon såsom "brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt" eller utsätta någon för "missaktning". Här ligger kärnan varför åklagaren valt att inleda förundersökning mot Ebba Busch. Inga folkdomstolar, lyder kvintessensen.

Men som motargument kan man fråga om ett lika enkelt som sant och kort påpekande i ett inlägg på Facebook utgör förtal. Var det verkligen inte försvarligt i stridens hetta, med husfejden som fond?

Ebba Buschs försvarare, advokat Tomas Olsson, hävdar dessutom att hennes inlägg på Facebook enbart var avsett att ifrågasätta ombudets lämplighet i hustvisten och att det därmed inte är förtal.

Det är den nöten åklagaren ska knäcka efter förhöret med Ebba Busch om en månad. Åtal eller nedlagd förundersökning, där huvudregeln är att inte åtala. Med tanke på svårigheterna att få till en fällande dom i förtalsmål måste stalltipset bli att saken läggs ner, eftersom åklagaren ska vara övertygad om att vinna målet, det vill säga "på sannolika skäl kunna emotse en fällande dom".

Anders Carlgren är journalist och fri skribent.

Det här är en gästtext. De åsikter och analyser som framförs är skribentens egna.