Du kanske trodde att det amerikanska valet är klart. Men i dag är det en andra valomgång i delstaten Georgia. Och det står mycket mer på spel än man kan tro.

Demokraternas Joe Biden gick till val på löftet – eller hotet, om man så vill – om en tämligen radikal ekonomisk politik. På programmet stod skattehöjningar, ökade offentliga utgifter och mer regleringar, det vill säga klassisk vänsterpolitik om än med viss miljöprofil. Det är Bidens möjligheter att genomdriva den politiken som avgörs i dag.

Valutgången i Georgia fastställer vilken sida som får majoritet i senaten. Om republikanerna kan hålla kvar greppet om senaten blir det betydligt svårare för Biden att driva en radikal ekonomisk politik.

Två inflytelserika ekonomer på den republikanska sidan, Casey Mulligan och Kevin Hasset, har räknat på vad Bidens agenda skulle få för effekter. Studien ”An Analysis Of Vice President Biden’s Economic Agenda: The Long Run Impacts Of Its Regulation, Taxes, And Spending” publicerades visserligen i valrörelsen i oktober och kan därmed betraktas som propaganda. Men den ger kanske ändå en fingervisning om vad Bidens vänsterpolitik skulle kunna ställa till med på några års sikt. Författarna är inga lättviktare. Casey Mulligan är professor vid University of Chicago.

Sysselsättningen skulle sjunka, enligt Mulligan, Hasset och deras medförfattare. Med Bidens reformer genomförda fullt ut skulle det bli närmare fem miljoner färre jobb år 2030. Hushållens inkomster skulle samtidigt krympa. En medelklassfamilj skulle ha 6 500 dollar mindre att röra sig med på ett år. Produktiviteten skulle avta. BNP per capita skulle bli drygt åtta procent lägre 2030 än med nuvarande politik.

Men det bygger alltså på att Demokraterna får mer makt i senaten. 

De republikanska ekonomerna har också räknat på vad Biden kan åstadkomma med motstånd från höger. Då slutar notan på 800 000 jobb, snarare än fem miljoner. Och 1 700 dollar lägre inkomster för medianfamiljen, snarare än 6 500.

Håll tummarna.