Nettokostnaden i Danmark för icke-västliga invandrare och deras barn uppgick 2018 till 31 miljarder danska kronor (42 miljarder kronor). Det framgår av en årlig rapport från det danska finansdepartementet, som har i uppdrag att kartlägga invandrares nettobidrag till de offentliga finanserna.
Året dessförinnan var siffran 33 miljarder danska kronor, vilket i sin tur var mindre än 2016 års nettokostnad på 37 miljarder. Högst var kostnaden 2015, då flykting- och migrantkrisen fick siffran att stiga till 42 miljarder.
Danmarks socialdemokratiske invandrings- och integrationsminister Mattias Tesfaye kopplar den fallande kostnaden till landets strama migrationspolitik.
Läs även: Danmarks dåliga rykte – precis vad politikerna vill ha
”Rapporten bekräftar de problem som vi känner till. Det finns fortfarande en stor integrationsskuld. Men jag glädjer mig åt att den visar att nettoutgifterna för icke-västliga invandrare och deras barn fortsätter att falla”, säger han i ett pressmeddelande.
Men han tillägger att regeringen är ”långt ifrån i mål” och nämner det låga arbetsmarknadsdeltagandet bland kvinnor från Mellanöstern, Nordafrika, Pakistan och Afghanistan som ett område där det behövs fler insatser.
”Därför vill regeringen införa en 37 timmars arbetsplikt där det ska finnas ett tätt samband mellan medborgarnas insats och ersättning. Vi vill ersätta den existerande försörjningslogiken med en arbetslogik”, säger Mattias Tesfaye.
Den aktuella rapporten finns att läsa på det danska finansdepartementets hemsida.
Läs även: Den danske integrationsministern: ”Min dröm är noll asylsökande i Danmark”
