Danmarks olika tilltag för att minska flyktinginvandringen har i flera år orsakat negativ publicitet utomlands. Strategin kallas för ”negative nation branding” och tycks ha lett till färre asylsökande än hos grannländerna – men någon negativ effekt på turism eller handel syns inte.
I åtminstone 10 år har Danmarks allt mer restriktiva migrationspolitik väckt uppmärksamhet utomlands. Redan 2011 frågade sig BBC om landet bröt mot de mänskliga rättigheterna.
En lag om att beslagta värdesaker från asylsökande beskrevs fem år senare av New York Times som ”en fruktansvärt grym strategi, att stjäla från människor som flyr krig”.
Och i år kom både beslutet att inte förlänga uppehållstillstånden för vissa syriska flyktingar, samt planer på att skicka asylsökande till ett tredje land i Afrika. Det senare kritiserades av FN och EU, och beskrevs av Le Monde som ”både farligt och chockerande”.
Artiklarna om hur ”hygge” blev till ”hardline” har blivit en regelbunden företeelse – men hur har det påverkat Danmarks internationella anseende? Precis så som politikerna har velat, om man får tro en forskare som uppmärksammas av Berlingske.
– Min och andras forskning tyder på att det inte nödvändigtvis är de enskilda åtstramningarna som har betydelse för asylnivåerna, utan den samlade bilden och hur den kommuniceras till omvärlden, säger Thomas Gammeltoft-Hansen, professor i flyktingrätt vid Köpenhamns universitet.
Han forskar på ”negative nation branding” som politisk strategi, och hans slutsats om de senaste 20 årens danska politik är att den har fungerat.
Uppmärksamheten viktig
Besluten har bara avsedd effekt så länge de blir omdiskuterade, och politikerna inte försöker tona ner dess betydelse. Han nämner Norge som exempel: trots att landet kopierat många av de danska besluten på området så påverkades bara antalet asylsökande efter att landet kommunicerat dem i Facebook-kampanjer.
Läs även: Danmark vill bygga flyktingförläggningar utomlands – avtal med Rwanda
I verkligheten finns det ganska lite Danmark kan göra för att påverka hur många människor som söker asyl i landet, men varje gång en kontroversiell åtstramning diskuteras utomlands stärks bilden av en plats som flyktingar och andra migranter bör undvika, menar han. På det sättet kan planerna på att skicka asylsökande utomlands sägas ha varit en framgång.
– Det är ett exempel på hur man med stor fanfar tar fram lagstiftning där det här och nu finns exakt noll praktiska implikationer – vi vet inte om Danmark någonsin får ett avtal med något land – men där bara tillkännagivandet kan ge en avskräckande effekt.
Några tecken på att dansk turism och handel skulle påverkas negativt finns än så länge inte. Sedan beslutet om att beslagta värdesaker från asylsökande fattades har både turismen och handeln med utlandet ökat. Undersökningar visar inte heller att Danmarks ”brand” skulle ha tagit stryk.
Men den danska strategin kan bli mindre effektiv i takt med att andra europeiska länder tar efter, och fler personer inser att Danmark inte är så dåligt som sitt rykte.
– Jämfört med många andra länder i Europa skulle jag själv fortfarande klart föredra Danmark om jag skulle söka asyl, säger Thomas Gammeltoft-Hansen.
Läs även: Danmark stoppar medborgarskap för fängelsedömda
Text: Sören Billing
