– Det är en historisk utmaning vi står inför, först och främst för hälsoläget, men också för ekonomin, säger Magdalena Andersson på en digital presskonferens tillsammans med IMF-chefen.

Hon har precis tillträtt som ordförande i IMFC, där hon ska leda arbetet i IMF:s viktigaste rådgivande organ med ekonomisk-politiska höjdare från hela världen ocht forma fondens framtida riktlinjer och beslut.

Värre än finanskrisen

Pandemins konsekvenser är av historiska proportioner, på många sätt värre än den stora finanskrisen, enligt Andersson.

Enligt IMF:s senaste prognos krympte den globala ekonomin med 4,4 procent i fjol. Det kan jämföras med prognosen om en tillväxt på över 3 procent som fondens ekonomer hade före pandemin.

Särskilt hårt drabbas, enligt Andersson, fattiga länder och deras invånare. Årtionden av minskad världsfattigdom har tvärnitat och Världsbanken räknar med att antalet extremt fattiga – som lever på mindre än 1:90 dollar per dag – ökade med upp till 115 miljoner 2020. Antalet antas fortsätta uppåt med ytterligare 150 miljoner människor i år.

Georgieva säger att hon ser fram emot att samarbeta med Magdalena Andersson med att rusta världsekonomin inför alla utmaningar. Siktet är inställt på en återhämtning, där omställning, inkluderande tillväxt, klimatåtaganden och digitalisering, utgör ledorden.

Många har reagerat kraftfullt

Magdalena Andersson konstaterar att regeringar och centralbanker i många länder har reagerat kraftfullt och gått in med rekordstora stödprogram i coronakrisen, för att finansiera hälsoåtgärder och ge stöd till drabbade.

– Det har haft stor betydelse för världsekonomin och gör att det är färre som är arbetslösa och färre företag som gått i konkurs än vad det annars hade varit. Nu handlar det om att inte rulla tillbaka det här för fort, säger hon.

Samtidigt trycker hon på att långsiktiga mål om hållbara offentliga finanser också måste finnas med i återställningsarbetet.

– IMF är nu i färd med att ringa in hur behovet av framtida IMF-stöd till utsatta länder ser ut och hur fonden ska finansiera detta. Fonden ökade redan i fjol inlåningen rejält via vad som kallas Nab (New arrangements to borrow). Men det behövs mer likviditet, konstaterar Kristalina Georgieva.

Urstarka argument

Andersson är inne på samma spår.

– Hur mycket resurser som kommer att behövas handlar väldigt mycket om hur snabbt världen nu kan vaccineras. De ekonomiska argumenten för en snabb vaccination är ju urstarka, utöver hälsoargumenten.

TT: Vad behöver IMF pengarna till?

– Att stödja länder som får ekonomiska problem är väldigt viktigt. Då handlar det både om att stödja länder med lån, men därutöver genom att ge råd och stöd till länder. Sedan är man med och driver den ekonomisk-politiska diskussionen i världen.

Det handlar bland annat om att med IMF-studier visa ekonomiska argument för beslut om snabb vaccinering, ett mer klimatsmart samhälle, en mer inkluderande ekonomi och ökad jämlikhet.

– Så att fler människor får möjlighet att vara med och bidra.

TEXT: Joakim Goksör/TT