I en ny analys från Försäkringskassan undersöks sjukfrånvaron i olika grupper. Men i stället för att som i tidigare statistik beräkna sjukfrånvaron utifrån hela befolkningen i arbetsför ålder, jämför man med de i gruppen som faktiskt jobbar och som har en betydande arbetsinkomst. På så sätt undantas alla dem som inte är i arbete och därmed inte heller kan vara sjukskrivna.
Resultatet: Sjukfrånvaron är klart högre än vad som vanligtvis rapporteras för vissa grupper.
– När man tittar på dem som faktiskt är i arbete och som har arbetsinkomster hamnar man på högre nivåer av sjukfrånvaro, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.
De som inte gått på gymnasiet är sjukskrivna nio dagar mer per år jämfört med snittet.
Utsatta grupper
Det handlar om de som är yngst och äldst i arbetslivet, de som saknar gymnasieutbildning och de som är födda utomlands.
I genomsnitt är svensken sjukskriven 12,8 dagar per år, enligt den nya analysen.
Men bland äldre mellan 60 och 69 år är antalet sjukdagar 17,8. Bland invandrare, som varit här i mer än tio år, är den 17,2 dagar, och bland personer som saknar gymnasieutbildning är den 21,8.
Det här är utsatta grupper på arbetsmarknaden, konstaterar Försäkringskassan. Ofta är sjukligheten relaterad till slitiga arbeten, exempelvis inom vård och omsorg, eller en kanske redan från början sviktande hälsa.
– Enkelt uttryckt är det att man har arbeten med sämre arbetsförhållanden. Det finns även andra kända socioekonomiska skillnader när det gäller hälsa i de här grupperna, som inte bara är kopplade till arbetet, som förstärker det, säger Ulrik Lidwall.
För exempelvis den äldre gruppen är 60-årsåldern en tid då fysiska krämpor kan börja göra sig påminda, säger han.
– För att fler ska kunna arbeta längre upp i åldrarna behöver man också ta äldres arbetsförmåga och arbetsmiljö på allvar, säger han.
Förbättra arbetsmiljön
För invandrare som varit i Sverige i mindre än tio år syns dock en motsatt trend – de är mindre sjukskrivna än genomsnittssvensken.
– Det beror delvis på att de är yngre, men det kan också vara så att man har lägre inkomster, små ekonomiska marginaler och mer osäkra anställningsformer och att man kanske inte sjukskriver sig av de anledningarna, säger Ulrik Lidwall.
TT: Arbetsgivare kanske tar den här analysen till intäkt för att det inte är lönsamt att anställa äldre eller utrikes födda?
– Det är klart att det alltid finns en risk när man pekar på problem, att informationen kan användas på olika sätt. Men vår ingång är att statistiken ska användas för att peka på grupper där man behöver förbättra arbetsmiljön och andra förhållanden i arbetslivet.
Det kan också påpekas att mer än nio av tio av landets lönearbetare inte har några sjukpenningdagar alls under ett år. För anställda är det först efter två veckors sjukskrivning som den allmänna försäkringen med sjukpenning träder in.
De som väl blir sjukskrivna längre än så, är det också ofta under en längre tid, omkring en och en halv månad.
TEXT: Anja Haglund/TT
Fakta: Sjuktalet
Snittet för den svenska sjukfrånvaron ligger på 12,8 dagar per år.
För personer mellan 60–69 är den 17,8 dagar per år.
För personer som saknar gymnasieutbildning 21,8 dagar per år.
Utrikes födda med vistelsetid i Sverige över tio år har ett sjuktal på 17,2 dagar.
Mer än 9 av 10 förvärvsarbetande har dock inte några ersatta sjukpenningdagar alls under ett år.
Siffrorna bygger på en uträkning där sjukdagarna relateras till dem med en mer fast förankring på arbetsmarknaden, istället för till hela befolkningen i arbetsför ålder, vilket sägs ge en mer rättvisande bild.
Källa: Försäkringskassan
