Facebook noscript imageInvandrarpartiet Socialdemokraterna?
Per Gudmundson
Ledare
Invandrarpartiet Socialdemokraterna?
Stefan Löfven (S). Jessica Gow/TT
Stefan Löfven (S). Jessica Gow/TT

Det är stor skillnad mellan hur invandrare och svenskar röstar. SCB:s senaste partisympatiundersökning har därför väckt debatt. Håller Socialdemokraterna på att byta karaktär?

”Det som sticker ut med S är att man som största parti har fler utrikes än inrikes födda väljare.” Det skriver socialdemokratiska Folkbladets politiske redaktör Widar Andersson i sin analys av SCB:s partisympatiundersökning (Folkbladet, 3/1). Han konstaterar att invandrare är den grupp som ökar snabbast i befolkningen, och att det ur ett maktperspektiv knappast är en nackdel för S att koppla grepp på det väljarsegmentet. Men han undrar vad detta väljarmönster får för betydelse för Socialdemokraternas politik i framtiden.

Det smärtar att göra Widar Andersson besviken. Men Socialdemokraterna har inte fler utrikes än inrikes födda väljare. Anderssons premiss är felaktig.

Däremot är sympatierna för Socialdemokraterna större i gruppen utrikes födda, än i gruppen inrikes födda. Klyftan är också tämligen stor. Bland dem som är födda i Sverige är det 27,4 procent som sympatiserar med S, men bland utrikes födda hela 46,2 procent. Men även om klyftan är stor är den inte tillräcklig för att göra invandrarna till majoritet bland S-väljarna. Uppåt en femtedel av väljarkåren är utrikes född, och även om hälften av dem vore sossar skulle det inte räcka längre än till en tiondel av det totala antalet röster. Tio procentenheter ska förstås inte ringaktas, men det krävs ännu mer för att ta över socialdemokratin. Tyvärr.

Inte heller är överrepresentationen av S-sympatisörer bland utrikes födda något nytt. Den har varit i det närmaste konstant sedan åtminstone 2006, vilket är så långt bakåt som SCB:s databas på internet sträcker sig. Men att hälften av invandrarna är socialdemokrater betyder inte att hälften av sossarna är invandrare, som sagt.

Men Socialdemokraternas starka stöd bland invandrare är unikt. Det ska erkännas. Inget annat parti är (eller har varit ihållande) mycket mer populärt bland utrikes födda än inrikes. Vänsterpartiet, som jämförelse, är ungefär lika starkt i bägge kategorierna, och i varannan mätning blir det lite övervikt på utrikessidan. Alla andra partier är avgjort starkare bland inrikes födda. Intressant nog har dock fenomenet infunnit sig också i Moderaterna. Men bara i en enda mätning (och då inom felmarginalen) – och det var hösten 2015, mitt under asylkrisen.

Dessa fakta förhindrar dock inte att Widar Anderssons frågeställning är intressant. Vilken blir effekten på socialdemokratisk politik av viljan att vinna invandrarröster?

Det finns anledning att tro att politikens innehåll i någon mån påverkas. För att tala med Widar Andersson är det inte förvånande att invandrare röstar på ett parti som "låtit dem stanna och ger dem pengar". Något som partiet ifråga rimligen ser.

Men givet att invandrarkollektivet (än så länge) är mycket mindre än gruppen inrikesfödda, torde viljan till invandrarröster ännu överskuggas av jakten på medianväljaren när partiledningen utformar policy.

Mer sannolikt är att politiken i så fall påverkas från gräsrotsnivån. 

Det kanske inte är allmänt känt, men utrikes födda är avgjort mer benägna att personrösta (se Valdeltagande och representation, Delmi 2017). Det är ett exempel på vad statsvetare kallar närhetshypotesen, som betonar betydelsen av gruppidentitet och representativitet. Ett antagande är att invandrare gärna röstar på medlemmar ur den egna gruppen. Närhetshypotesen kan nog påverka partier.

Framgång i invandrartäta områden är ju inte sällan kopplad till en enskild kandidats stora genomslag i sin specifika grupp. Detta styr rimligen vilka de lokala partiorganisationerna nominerar.

Att Socialdemokraterna är beredda att gå långt för sådana framgångar är väl känt. Socialdemokratisk mobilisering i invandrartäta bostadsområden har flera gånger rentav överträtt lagens gränser. Rinkeby 2002 och Vivalla 2010 är två omskrivna exempel, i det senare fallet med omval som följd.

Och med en högre grad av aktiva socialdemokrater från dessa områden, påverkas också innehållet i politiken. Se bara hur SSU i Skåne bytte karaktär under det senaste decenniet.

Så för att svara på Folkbladets fråga: är Socialdemokraterna på väg att bli invandrarpartiet?

Kanske. Men i så fall nerifrån och upp. Centralt vill man nog fortsätta betraktas som ett parti för Svensson.

Per Gudmundson

Tidigare medarbetare på ledarsidan. Utbildad vid journalisthögskolan i Stockholm. Bakgrund som journalist vid SVT, SR och kommersiell tv, 13 år som ledarskribent i SvD. Tills nyligen presschef i KD.