SVT rapporterade nyligen att tjejer med invandrarbakgrund ”toppar listan” för högskolestudier efter gymnasiet. Men en granskning av befintlig statistik visar en mer komplex bild – tjejer med invandrarbakgrund hoppar oftare av sina studier.
I en artikel och ett inslag på SVT beskrivs hur tjejer med invandrarbakgrund är de som i högst grad läser vidare på högskola och universitet.
SVT presenterar statistik och intervjuar en somalisk kvinna som tagit socionomexamen.
Det som inte framgår är att både killar och tjejer med invandrarbakgrund oftare hoppar av studierna och inte tar examen.
En rapport från 2023 av forskarna Jan O. Jonsson och Carina Mood visar visserligen på en positiv trend. Bland elever som gick ut årskurs 9 år 2012 hade 25 procent med invandrarbakgrund en examen vid 25 års ålder, jämfört med 21 procent med svensk bakgrund.
Men samma rapport visar att vid 30 års ålder har färre med invandrarbakgrund en högskoleexamen än de med svensk bakgrund. Det framgår inte i SVT:s rapportering.
SCB:s siffror från 2022 visar att för program som direkt leder till ett yrke, som läkar- och ingenjörsutbildningar, är examinationsgraden 58 procent för studenter med invandrarbakgrund, mot 72 procent för de med svensk bakgrund.
Redan 2016 pekade forskare från IFAU på att unga med utländsk bakgrund mer sällan både påbörjar och slutför högskoleutbildningar.
”Analysen visar att unga med utrikes födda föräldrar och utrikes födda i lägre utsträckning skriver in sig på högskola eller universitet, och att det är mindre sannolikt att de lämnar högskolan med en minst treårig högskoleutbildning, än unga med svensk bakgrund”, skriver forskarna Mattias Engdahl och Anders Forslund.
Iran ett undantag
En djupstudie publicerad i Ekonomisk Debatt 2020 undersökte hur det gått för olika invandrargrupper vid 33 års ålder. Forskarna drar slutsatsen att andra generationens invandrare i snitt klarar sig sämre än de med svensk bakgrund:
”Såväl utbildnings- som inkomstnivån är högre för barn till svenskfödda än för barn till invandrare, med undantag för de med föräldrar födda i Iran.”
En rapport från 2023 av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) visar att personer med invandrarbakgrund i genomsnitt tjänar mindre och oftare står utanför arbetsmarknaden. Bland 25-åringar är det dubbelt så många med utländsk bakgrund som helt saknar inkomst.
Universitetskanslersämbetets (UKÄ) statistik från 2022 bekräftar mönstret. Efter examen har 20 procent med utländsk bakgrund inte etablerat sig på arbetsmarknaden, jämfört med 14 procent bland de med svensk bakgrund.
