Facebook noscript imageInvandringen till Sverige 2022 väntas bli den högsta någonsin
Nyheter
Invandringen till Sverige 2022 väntas bli den högsta någonsin
Ukrainska flyktingar köar utanför Migrationsverket i Malmö. Foto: Johan Nilsson//TT
Ukrainska flyktingar köar utanför Migrationsverket i Malmö. Foto: Johan Nilsson//TT

Många tror kanske att invandringen stramats åt efter flyktingkrisen 2015, men har den verkligen det? 2022 går mot ett historiskt år i antalet invandrade till Sverige, visar statistik. Det som sticker ut är naturligtvis flyktinginvandringen från Ukraina men även den ökade arbetskraftsinvandringen som mestadels präglas av lågkvalificerad arbetskraft från länder där personer tidigare sökt asyl.

Socialdemokraterna vill ofta försöka påvisa att invandringen till Sverige minskat sedan flyktingkrisen 2015. Sverige justitieminister Morgan Johansson sa i oktober 2020 att ”Sverige har den stramaste migrationspolitiken på 40 år”. Men stämmer det?

2015 tog Sverige emot 162 788 asylsökande, av dem fick 109 235 uppehållstillstånd, rapporterar Fokus. Efter flyktingvågen startade det en debatt om vilka volymer Sverige mäktar med när det kommer till flyktingmottagande. Bulletin listar invandringsåren 2015–2022 i faktarutan nedan. Efter 2015 har Sverige sammanlagt tagit emot 700 000 invandrare, vilket motsvarar ett helt Göteborg samt ett helt Jönköping tillsammans.

2022 ser ut att bli rekordår

Hittills i år har 86 685 uppehållstillstånd delats ut. Håller trenden i sig kommer vi att vida överstiga invandringsåren 2015 och 2016. En stor del av uppehållstillstånden 2022 har tilldelats flyktingar från Ukraina. 36 737 personer från Ukraina har fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet, varav 92 beviljats asyl. Resten (49 856 personer) är mestadels arbetskraftsinvandrare.

I samband med att reglerna för asylinvandring skärptes och gräns- och ID-kontrollerna infördes 2015 har antalet asylärenden sjunkit kraftigt. I stället slår arbetskraftsinvandringen rekord. Fortsätter det i den här takten kommer omkring 50 000 personer att ha sökt sig till Sverige som arbetskraftsinvandrare vid årets slut.

– När man stramat åt asylinvandringen så har arbetskraftsinvandringen blivit en ny väg in i landet, säger Torbjörn Hållö, LO-ekonom till Fokus.

Arbetskraftsinvandringen

Torbjörn Hållö är kritisk till systemet med den förda arbetskraftsinvandringen. Han menar att systemet idag är direkt kontraproduktivt då många söker jobb inom lågkvalificerade yrken som Sverige inte har mer behov av. Många av de sökanden kommer från länder där asylmottagandet tidigare varit högt.

– Dessa yrken är typiska ingångsyrken, utan krav på utbildning eller tidigare erfarenhet. Det skulle lämpligen gå till de stora grupper som redan idag finns i arbetslöshet i Sverige, framför allt ungdomar och utrikesfödda.

Som minimikrav måste man tjäna 13 000 kronor i månaden före skatt. Sedan den 1 juni har reglerna stramats åt något och en arbetskraftsinvandrare ska kunna uppvisa en inkomst eller sparkapital så det täcker levnadsomkostnader för sig själv och medföljande. Så såg det inte ut före juni i år, då arbetskraftsinvandraren inte hade några som helst försörjningskrav.

Alliansen ligger bakom

En av huvudanledningarna till att Sverige har den generösa arbetskraftsinvandring vi har idag är den tidigare Alliansregeringen som tillsammans med Miljöpartiet kom överens att göra det lättare för personer utanför EU att komma till Sverige för att arbeta.

Idag har Moderaterna svängt och tillsammans med KD, SD V och S vill de i stället kraftigt reformera systemet som det ser ut idag. Centerpartiet har däremot satt käppar i hjulet då frågan om generös arbetskraftsinvandring var en viktig punkt för partiet i januariöverenskommelsen.

Läs även: Invandring ökar Sveriges befolkning med knapp miljon till 2040

Isabelle Eriksson

Reporter.
Tips mottages gärna!
isabelle.eriksson@bulletin.nu

fakta

Antalet beviljade uppehållstillstånd (totalt) under de första halvåren från 2010 till 2022.

Första halvåret 2010: 47 846

Första halvåret 2011: 44 800

Första halvåret 2012: 52 550

Första halvåret 2013: 55 860

Första halvåret 2014: 56 965

Första halvåret 2015: 53 488

Första halvåret 2016: 61 649

Första halvåret 2017: 64 690

Första halvåret 2018: 66 752

Första halvåret 2019: 60 500

Första halvåret 2020: 46 022 (pandemiår)

Första halvåret 2021: 47 046 (pandemiår)

Första halvåret 2022: 86 685

Källa: Fokus