Facebook noscript imageIrankännaren om Sverige som terrorbas: Regeringen har varit tillmötesgående
Nyheter
Irankännaren om Sverige som terrorbas: Regeringen har varit tillmötesgående
Iranska regimen har haft flera anledningar till att välja Sverige som terrorbas enligt Irankännaren Arvin Khoshnood. Foto: AP
Iranska regimen har haft flera anledningar till att välja Sverige som terrorbas enligt Irankännaren Arvin Khoshnood. Foto: AP

Sverige och EU borde bryta sina diplomatiska relationer med Iran enligt Irankännaren Arvin Khoshnood. Han menar att den iranska regimen blivit aggressivare trots försök till diplomati och handel.

Irankännaren Arvin Khoshnood berättar att den iranska regimen är aktiv i Sverige och att den använder Sverige som terrorbas. Anledningarna till varför just Sverige valts ut som bas är många enligt Khoshnood.

– Många av iranierna är ju aktiva inom politiken som riksdagsledamöter och ministrar. Du har dem inom media, akademin, kulturen och så vidare. Så det exiliranska samhället har en stark röst i Sverige, säger Arvin Khoshnood till Bulletin.

– Regimen är också intresserad av Sveriges teknik och forskning, inte minst det som är kopplat till övervakning och kärnteknologi. Man är också intresserad av Sverige eftersom man är en del av EU och tänker att man därmed kan påverka beslutsfattandet. En annan viktig aspekt i det hela är ju att det genom åren har varit enklare att få uppehållstillstånd i Sverige.

Irankännaren Arvin Khoshnood tycker inte Sverige ska ha diplomatiska relationer till Iran. Foto: Privat

Ett valbaserat hot

Khoshnood berättar att exiliranier i Sverige alltid varit utsatta för stora risker, framför allt de som är högljudda i sitt motstånd mot regimen. Trots att Säpo meddelat att man stoppat flera planerade attentat från regimen så menar Khoshnood att svenska regeringar varit bristfälliga i hur de hanterat det.

– En anledning till varför regimen är väldigt aktiv i Sverige är att de inte fått några starka reaktioner från svenska regeringar, varken borgerliga eller socialdemokratiska. Man har varit väldigt tillmötesgående när det gäller regimen och regimen har tolkat det som en svaghet, vilket gjort att risken för exiliranier växt.

Många av de som är agenter åt iranska regimen i Sverige har inte alltid sökt sig till iranska regimen enligt Khoshnood. Han menar att flera av agenterna kan ha blivit övertalade av regimen genom hot mot deras familj och anhöriga.

– Det är alltid ett val, men det är ett valbaserat hot. Om någon åker till Iran och regimen anser att personen är i en ställning där den kan samla in underrättelse, då kommer den personen gripas och hotas till att samarbeta. Och ju bättre den här personen samarbetar så kan det också komma andra förmåner i form av incitament och uppmuntranden som exempelvis ekonomiskt stöd.

Bryt diplomatiska relationer

Arvin Khoshnood säger att svenska staten tillsammans med EU och andra västländer borde agera hårdare mot Irans underrättelsetjänst. Han anser bland annat att västländer borde införa fler sanktioner mot Iran på samma sätt som de gjort mot Ryssland. Dessutom anser han att Sverige borde bryta all form av diplomatisk relation till Iran.

– Jag förstår inte riktigt vad de här diplomatiska relationerna kan göra. Regimen gör som de vill och trots att EU har försökt i många år att ha diplomatiska relationer och handel med Iran så har det inte funkat. Det har inte ändrat regimens beteende. Regimen har till och med blivit aggressivare mot sitt eget folk, mot Mellanöstern och mot Europa.

Anton Storm

Anton Storm. Reporter