Facebook noscript imageIrans måltavla vågar inte återvända till Sverige: ”Otrygg där”
Nyheter
Irans måltavla vågar inte återvända till Sverige: ”Otrygg där”
Ali Khamenei, Irans högste ledare. Foto: AP/Janerik Henriksson/TT
Ali Khamenei, Irans högste ledare. Foto: AP/Janerik Henriksson/TT

Saskia Pantell, 39, var en av tre svenska judar som fanns med på Irans dödslista. Idag bor hon i en förort till israeliska Tel Aviv, där hon känner sig tryggare än i Sverige. – Hur kan det ännu 80 år efter Förintelsen finnas så många antijudiska rörelser och uttryck, säger hon till Expressen.

I början av 2021 greps det iranska paret Mahdi Ramezani och Fereshteh Sanaeifarid i Stockholmsområdet. Duon kopplades till den iranska militära underrättelsetjänsten och blev sedermera häktade misstänkta för stämpling till terrorbrott.

Enligt misstanken – som Ekot tidigare har kunnat avslöja – ska ha agenterna ha kartlagt och planerat mord på tre svenska judar. En av dem var Judiska centralrådets ordförande Aron Verständig. En annan var Saskia Pantell, ordförande för proisraeliska Sionistiska federationen.

– Vi var tre judiska symboler i Sverige. Jag ser de iranska planerna som antisemitism, säger Pantell till Expressen.

Bevisningen mot agentparet var inte tillräcklig för att väcka åtal. Men enligt åklagaren bedömdes de fortsatt utgöra ett allvarligt säkerhetshot och 2022 blev de utvisade till Iran.

Sverige: ”Känner mig otrygg där”

Pantell bor numera i Israel med sin familj, dit hon flyttade 2020 innan iranierna greps. Idag vågar hon inte åka tillbaka till Sverige. Dels eftersom de misstänkta agenterna är på fri fot. Men också på grund av vad hon upplever som en ökad antisemitism i Sverige där antiisraeliska protester ofta går över till antisemitiska slagord.

– Jag skulle väldigt gärna åka till Sverige, men känner mig otrygg där. Dels har jag som jude personligen utsatts för hot, dels är jag som jude utsatt för de antisemitiska stämningarna. Jag vill visa Dalarna där jag växte upp för min dotter, visa henne snö, men inte som läget är nu, säger hon.

På måndagen är det Förintelsens minnesdag och i år 80 år sedan befrielsen av Auschwitz. Pantell tycker att utvecklingen är tragisk.

– Hur kan det ännu 80 år efter Förintelsen finnas så många antijudiska rörelser och uttryck. Hur kan man glömma i dag när det finns så mycket information? Det känns så mörkt, säger hon.

Läs även: Saskia Pantell var på iranska agentparets lista

Oliver Dagnå

Redaktionschef
Tips mottages gärna!
oliver@bulletin.nu