Irland röstade under fredagen om de skulle göra förändringar i konstitutionen som berör kvinnan och familjens roll. Så gott som alla partier kampanjade på ja-sidan, men trots det gjorde nej-sidan en rekordvinst.
Under fredagen röstade Irland om huruvida de skulle förändra konstitutionen som berör familjen och kvinnans roll. Trots att regeringen och de flesta partierna föreslog och kampanjade för förändringarna i Irland, så röstade en klar majoritet mot förslagen.
Två omröstningar hölls under fredagen och nej-sidan vann en tydlig majoritet i båda omröstningarna. I första omröstningen som kallades ”familjeomröstningen” vann nej-sidan med 67,7 procent mot 32,3 procent. Den andra omröstningen, ”omsorgsomröstningen”, vann nej-sidan med 73,9 procent mot 26,1 procent.
Vad de två omröstningarna handlade om
Artikel 41.1.1 i irländska konstitutionen börjar med meningen: ”Staten erkänner familjen som den naturliga, primära och grundläggande enheten i samhället” och förlaget i omröstningen var att lägga till stycket: ”Oavsett om den grundas på äktenskap eller på andra varaktiga förhållanden” efter ordet ”familjen”.
I första folkomröstningen föreslogs också en förändring av artikel 41.3.1, som lyder: ”Staten förbinder sig att med särskild omsorg värna om äktenskapet, som utgör grunden för familjen, och att skydda det mot angrepp”. Förslaget var att regeringen skulle stryka meningen ”som utgör grunden för familjen”.
Den andra omröstningen föreslog att helt och hållet ta bort artikel 41.2.1 och 41.2.2 för att byta ut den mot en helt ny artikel, 42B. 41.2.1 lyder ”Staten erkänner särskilt att kvinnan genom sitt liv i hemmet ger staten ett stöd utan vilket det gemensamma bästa inte kan uppnås”. 41.2.2 lyder: ”Staten skall därför sträva efter att säkerställa att mödrar inte av ekonomiska skäl tvingas att förvärvsarbeta på ett sätt som innebär att de åsidosätter sina plikter i hemmet.”
42B skulle i stället för att lägga fokus på kvinnans roll i hemmet, bredda begreppet, så att det i stället står ”familjemedlemmar”.
Rekordresultat
Resultatet presenterades under lördagskvällen. De två folkomröstningarna slog rekord i landet som de omröstningar som genererat högst antal nej-röster. Valdeltagandet var ungefär 44 procent.
– Det var vårt ansvar att övertyga majoriteten av folket att rösta ”ja” och vi misslyckades helt klart med detta, sade Irlands premiärminister Leo Varadkar efter omröstningen, enligt The Irish Times.
Det enda partiet som enligt The Irish Times kampanjade mot förslaget var Aontú. Flera i oppositionen kritiserar regeringen för valresultatet, som de menar beror på ett förhastat val. Irländska socialdemokraternas ledare Holly Cairns menar exempelvis att medborgarna inte fick tillräckligt med möjlighet att sätta sig in i frågorna.
– Det låga valdeltagandet i går, och det rungande ”nej”-resultatet, beror på regeringens misslyckande med att på rätt sätt engagera allmänheten från början av denna förvirrade folkomröstningskampanj, sade Holly Cairns enligt The Irish Times.