Afghanska skolflickor som går ut sjätte klass får inte komma tillbaka till klassrummet efter lovet. Talibanernas islamiska styre innebär att deras utbildning nu är över. Sverige fortsätter att skicka bistånd till landet.
Sverige har under många år pumpat in miljarder kronor i bistånd i Afghanistan – även efter att den fundamentalistiskt islamiska talibanrörelsen återtog makten med våld i landet 2021. Sedan 2019 har drygt fem miljarder kronor skickats från Sverige till biståndsprojekt i Afghanistan enligt Openaid.
Biståndsorganet Sida har under många år hävdat att man arbetat med att stärka jämställdhet – bland annat flickors rätt till utbildning.
Under den förra socialdemokratiska regeringen togs en strategi fram för vad biståndet skulle användas till. Om utbildning skrev den dåvarande regeringen så här om ett av målen:
”Ökad tillgång till inkluderande utbildning av god kvalitet och livslångt
lärande med särskilt fokus på flickor och kvinnor.”
Men det är mycket oklart om det svenska biståndet fått någon effekt i praktiken. Under talibanerna får flickor inte fullfölja sin skolgång.
13-åriga Bahara Rustam, som bor i Kabul, har gått sin sista dag i skolan. Den 11 december gick hon ut sjätte klass i Bibi Razia-skolan och det betyder att hennes skoltid är över. Efter vinterlovet får hon inte komma tillbaka.
– Att gå ut sjätte klass betyder att vi ska gå till sjunde klass. Men alla våra klasskamrater grät och vi blev jättebesvikna, säger hon till nyhetsbyrån AP.
Utbildningsförbud
I september 2021, en månad efter att Natos och USA:s styrkor drog sig tillbaka från Afghanistan efter två decennier av krig, meddelade talibanerna att flickor förbjöds att studera efter sjätte klass.
Drygt ett år senare utökade de utbildningsförbudet till att gälla även universitet. Talibanerna har trotsat omvärldens fördömanden och varningar om att förbudet kommer göra det omöjligt för omvärlden att erkänna talibanerna som legitima ledare.
Förra veckan uttryckte FN:s särskilda sändebud i Afghanistan, Roza Otunbayeva, oro över att en generation flickor halkar mer efter för varje dag som går.
En tjänsteman vid talibanernas utbildningsdepartement sade enligt AP att afghanska flickor i alla åldrar tillåts studera i religiösa skolor, vanligen kallade madrassa, som traditionellt enbart varit tillåtna för pojkar. Men enligt Otunbayeva är det oklart om det finns en läroplan där som tillåter moderna ämnen.
Ville bli lärare
Även 13-åriga Setayesh Sahibzada, som också har gått ut sjätte klass, berättar för AP att hon är ledsen att hon inte får gå i skolan längre. Nu är hon orolig för framtiden:
– Jag kan inte stå på egna ben. Jag ville bli lärare, men nu kan jag inte plugga, jag kan inte gå i skolan, säger hon.
Analytikern Muhammad Saleem Paigir varnar för att det kommer att vara katastrofalt för Afghanistan att utesluta kvinnor och flickor från utbildning.
– Analfabeter kan aldrig vara fria och välmående, säger han.
Talibanerna har blockerat kvinnor från många offentliga miljöer och arbetsplatser, vilket leder till att de flesta kvinnor endast får vistas i sina hem.
fakta
Kvinnors ställning i Afghanistan
Trots inledande löften om ett mer modernt styre än under sin förra tid vid makten på 1990-talet har talibanerna infört strikt bakåtsträvande åtgärder sedan de tog kontroll över Afghanistan 2021, när USA:s och Natos styrkor lämnade landet.
Flickor skulle få gå i skola och kvinnor arbeta så fort man ordnat en ”säker miljö”, lovade man bland annat.
Men sedan dess har flickor och kvinnor utestängts från skolor, högskolor och universitet, förbjudits att besöka parker, nöjesfält och gym, samt beordrats att täcka sig på offentliga platser.
Kvinnor har också i stort sett förbjudits att arbeta för FN eller icke-statliga organisationer.
I slutet av april i år godkände FN:s säkerhetsråd en resolution som uppmanar talibanstyret att upphäva förbud och begränsningar riktade mot flickor och kvinnor, men styret har slagit ifrån sig kritiken och säger att det är ”interna angelägenheter”.
