Den japanska centralbanken höjer räntan för första gången på 17 år och lämnar minusräntan. Skälet är främst att löneökningar har tagit fart.
Japan har haft minusränta, eller ett räntespann på minus 0,1 procent till 0 procent, sedan 2016.
Det ändras nu till 0 till plus 0,1 procent, skriver centralbanken BOJ. Banken bedömer också att målet om att hålla inflationen på 2 procent kommer att uppnås.
Nio av tio experter hade räknat med att den japanska centralbanken skulle sätta punkt för eran av minusränta och extremt låg ränta i det som är världens fjärde största ekonomi.
Gör tvärtom
Därmed gör BOJ tvärtemot vad som förväntas från Europeiska centralbanken (ECB) och den amerikanska centralbanken Federal Reserve (FED), som spås vara på väg in i räntesänkningar.
Den japanska ekonomin har sedan bankkrisen i början av 1990-talet brottats med deflation (sjunkande priser) och mycket svag tillväxt. Inflationsförväntningarna bland hushåll och företag i Japan har även tryckts nedåt av landets enorma statsskuld – nästan 270 procent av BNP – som har byggts upp under årtionden av massiva finanspolitiska stimulanspaket.
Ovanpå det kommer demografisk motvind i form av en allt större andel äldre i befolkningen, som trycker ned tillväxten.
Får betala
Minusräntan – ett verktyg som även Riksbanken använde 2015–2020 – innebär i praktiken att affärsbanker betalar en avgift på insättningar i centralbanken i stället för att få ränta. Ovanpå detta har centralbanken gjort stora stödköp för att trycka ned marknadsräntor.
Syftet med åtgärderna har varit att få affärsbankerna att använda mer pengar till utlåning och därmed få upp efterfrågan och få fart på inflationen.
fakta
Vinnare och förlorare på högre räntor
Högre ränteläge i Japan kan lyfta värdet på den japanska valutan. Det väntas också förbättra lönsamheten för banker, försäkringsbolag, kapitalförvaltare och japanska importbolag.
För hushåll (avlönade i yen) är högre räntor också positiva nyheter, särskilt för personer med sparkapital eller som reser utomlands.
För många hushåll kan dock slutet på minusränta innebär dyrare bolån och högre hyror.
Den japanska staten och centralbanken själv är troligen också förlorare, med högre finansieringskostnader för staten och risk för stora ränteförluster på stödköpsportföljen för centralbanken.
