
Israel har anklagats för att begå folkmord i flera decennier, utan att några konkreta bevis presenterats. Men ändå fortsätter anklagelserna att hagla. Christoffer Jonsson ger perspektiv.
Jag är ingen expert på folkrätt, folkmord eller krigsstrategier. Därför är min åsikt om huruvida det pågår ett folkmord i Gaza eller inte av begränsad betydelse för gemene man. När det gäller debatten om Gaza har jag inga invändningar mot att medier lyfter fram politiker, experter och skribenter som anser att det handlar om folkmord. Mitt problem är att de som inte delar den uppfattningen sällan får komma till tals.
För många har det därför uppstått en bild av att det råder konsensus om att det pågår ett folkmord i Gaza, vilket inte stämmer. Begreppet är omstritt, även bland experter, trots att flera aktörer vill stämpla Israel med det.
Den tidigare arméofficeren John Spencer, expert på krigföring i urbana miljöer vid West Point, har skrivit flera artiklar där han argumenterar för att situationen i Gaza inte uppfyller kriterierna för folkmord. Spencer har besökt Gaza vid flera tillfällen och studerat IDF:s strategier. I en artikel förklarar han att folkmordskonventionen är en juridisk, inte en politisk, term. Avgörande för bedömningen är avsikten – om det finns en vilja att helt eller delvis utplåna en grupp människor baserat på etnicitet, nationalitet eller religion. Denna avsikt menar Spencer att han inte finner hos Israel eller dess militär.
En liknande slutsats har terrorforskaren Magnus Norell dragit i podcasten Hotspot, som drivs av tidningen Världen Idag. Han framhåller att om Israel verkligen hade haft som avsikt att utplåna befolkningen i Gaza, så skulle landet inte samtidigt med egna resurser ha skickat in bistånd dit, eller hjälpt andra organisationer att göra detsamma.
Norman J.W. Goda, professor i studier om Förintelsen vid University of Florida, och Jeffrey Herf, professor i europeisk historia vid University of Maryland, är båda internationellt erkända forskare. De skrev tillsammans debattartikeln “Why it’s wrong to call Israel’s war in Gaza a genocide” i The Washington Post. Där framhåller de att Israel länge har anklagats för folkmord, både i Gaza och på Västbanken, vilket gör det naturligt att aktivister även denna gång använder samma retorik. Men professorerna, som inte förnekar det mänskliga lidandet i Gaza, menar att folkmordsstämpeln i stället bör riktas mot Hamas efter deras massaker i Israel den 7 oktober, eftersom det var Hamas som inledde kriget.
Den brittiska advokaten Natasha Hausdorff, som deltagit i flera intervjuer och debatter, är en av de mest framträdande kritikerna av experter och debattörer som beskriver Israels agerande som folkmord. I The Spectator skrev hon: ”Folkmordsförtalet mot Israel vilar på en samordnad desinformationskampanj som började strax efter den 7 oktober.”
Även den brittiska regeringens jurister har uttryckt skepsis. Efter att palestinska organisationer inlett en rättsprocess om Storbritanniens export av militära komponenter till Israel – specifikt delar till stridsflygplanet F-35 – uttalade juristerna: “Inga bevis har setts för att Israel avsiktligt riktar in sig på civila kvinnor eller barn. Det finns också bevis för att Israel gör ansträngningar för att begränsa oavsiktlig skada på civila.”
Vidare har akademiska institutioner som Begin-Sadat Center for Strategic Studies och Hebrew University publicerat en över 300 sidor lång studie, ledd av professor Danny Orbach. Studien motbevisar påståendet att Israel bedriver folkmord och belyser i stället komplexiteten i urban krigföring, den mediala partiskheten och Hamas propaganda. Orbach skriver bland annat: ”Om varje allvarligt stadskrig definierades som folkmord, skulle det i slutändan utvattna termens juridiska och moraliska kraft.”
Mitt syfte med denna text är att fler ska kunna bilda sig en egen uppfattning om kriget i Gaza. Det är dock svårt när forskare, experter, jurister och studier som motsäger folkmordsanklagelserna inte får utrymme i medierna. Det finns ingen konsensus om att det är ett folkmord – tvärtom är frågan starkt omstridd bland experter. Tyvärr har medierna i huvudsak framställt anklagelserna som sanning, medan kritiska röster har förblivit osynliga.
Christoffer Jonsson
Samhällsdebattör och medlem i Kristdemokratiska ungdomsförbundet