
Kriget mot terrorismen rasar fortfarande. Främst i Gaza, men även i västvärldens utanförskapsområden. Idag bör vi ta en stund att minnas hur det hela började, skriver Christoffer Jonsson.
En av de första utställningarna för att minnas offren från massakern vid Nova-festivalen den 7 oktober ägde rum i New York. Innan utställningen öppnades för allmänheten var några av de första besökarna en grupp poliser från New York Police Department – ”New York’s finest”.
När jag såg bilderna på poliserna stående vid utställningen värmdes mitt hjärta, för jag förstod där och då att de på ett särskilt sätt kunde relatera till den ondska som visade sig den dagen. För liksom Israel den 7 oktober 2023, utsattes USA för ett islamistiskt terrordåd 22 år tidigare – ett dåd där många av offren var poliser ur New Yorks poliskår.
På morgonen den 11 september 2001 visste ingen, förutom al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin och hans närmaste krets, vilket mörker som väntade. Totalt 19 al-Qaida-terrorister kapade fyra passagerarplan. Två flögs in i tvillingtornen på Manhattan, ett kraschade in i den amerikanska militärens högkvarter Pentagon och det sista störtade ner i ett fält efter att passagerarna konfronterat kaparna. Troligtvis hade kaparna som mål att slå mot Vita huset, Kapitolium eller CIA:s högkvarter. Nära 3 000 personer dödades i bin Ladins attack mot det amerikanska folket.
Jag var bara ett halvår gammal vid tidpunkten, men mina föräldrar har berättat hur de satt klistrade vid teven och såg när det andra planet flög in i det norra tornet, och hur båda tornen senare kollapsade och bildade ett enormt askmoln över Manhattan. Invånarna i New York sökte skydd inomhus eller tog sig över broarna bort från Manhattan för att fly undan molnet.
Rasmassorna i New York var enorma, med ett stort antal civila och räddningsarbetare från polis och brandkår begravda under bråten. Endast 20 personer överlevde från det som idag kallas Ground Zero. Två av dem var poliser vid New Yorks hamnmyndighet – William Jimeno och John McLoughlin – vars historia senare blev film, med Nicolas Cage och Michael Peña i huvudrollerna.
Jimeno och McLoughlin befann sig tillsammans med flera kollegor i huvudbyggnaden mellan tornen när det södra tornet kollapsade. De rusade mot godshissen för att söka skydd. Endast Jimeno, McLoughlin och deras kollega Dominick Pezzulo överlevde den första kollapsen. Men polisman Pezzulo dog senare när han försökte rädda Jimeno och ytterligare delar av byggnaden rasade.
Jimeno och McLoughlin låg instängda i rasmassorna i över tio timmar innan ett par räddningsarbetare från amerikanska marinkåren lyckades lokalisera dem. ”Medan vi gick skrek vi av våra lungors fulla kraft: ’Marinkårssoldater! Kan någon höra oss?’ När vi närmade oss en fördjupning vid södra tornet tyckte jag mig höra något. Det var ett dämpat rop på hjälp. Jag försäkrade dem om att Thomas och jag båda letade efter dem. ’Fortsätt skrika så att vi kan hitta er’, sade jag”, berättade sergeant David Karnes.
Det tog tre timmar att få ut Jimeno och ytterligare nio timmar att få ut McLoughlin. Båda var svårt skadade och genomgick omfattande operationer. Trots det hemska de utsattes för överlevde de – hjältar som vägrade ge upp och som litade på att de skulle bli funna och räddade.
Efter attacken svarade USA hårt. Liksom skotten i Sarajevo blev startskottet för första världskriget, blev 11 september-attackerna startpunkten för kriget mot terrorismen. Det ledde till invasionerna av Afghanistan och Irak, med syfte att slå ut al-Qaida, dess ledare Usama bin Ladin samt den irakiske diktatorn Saddam Hussein. Det dröjde nästan tio år innan den amerikanska underrättelsetjänsten lyckades lokalisera världens mest efterlyste man – Usama bin Ladin.
Specialförbandet Navy SEALs genomförde en hemlig operation under namnet Neptune Spear i Abbottabad, Pakistan, dit bin Ladin flytt. Uppdraget hölls hemligt för de pakistanska myndigheterna, eftersom risken var stor att de skulle läcka informationen till honom. Förbandet säkrade komplexet och eliminerade al-Qaida-ledaren, som hade fått kodnamnet ”Geronimo”.
Gruppledaren rapporterade in via radio till kommandocentralen: ”För Gud och landet – Geronimo, Geronimo, Geronimo.” Efter en kort paus sade han: ”Geronimo EKIA” (Enemy Killed in Action).
Terrorledaren bakom det värsta terrordådet i historien hade därmed eliminerats – men kriget mot terrorismen är än idag långt ifrån över.
Christoffer Jonsson
Samhällsdebattör och medlem i Kristdemokratiska ungdomsförbundet