Just nu råder det stor ovisshet om huruvida USA och Israel kommer att återuppta kriget mot den islamistiska regimen i Iran. USA:s president Donald Trump ger olika besked varje dag i Iran-frågan, vilket gör honom oberäknelig för omvärlden som väntar på svar om den förtryckande regimen ska falla eller inte. Senaste nytt är att Trump och Netanyahu har samtalat om att återuppta kriget mot mullorna.

En profilerad politiker i den amerikanska senaten som gärna ser att USA återupptar kriget är den republikanske senatorn Lindsey Graham:

”Jag tror att status quo skadar oss alla. Ju längre Hormuzsundet är stängt, desto mer vi försöker driva en överenskommelse som aldrig blir av, desto starkare blir Iran. Det finns inget som tyder på att de ansvariga nu är annorlunda när det gäller regimens mål att terrorisera världen, förgöra Israel och komma efter oss.”

Vänsterliberala debattörer på olika ledarsidor vill inte att USA eller Israel återupptar kriget. Men när jag talar med iranier i Sverige eller läser om vad folket i Iran tycker, är de inte rädda för USA eller Israel – de är rädda för att tappa hoppet. Hoppet om att fälla den regim som har förtryckt dem i närmare 50 år är allt de har kvar, för regimen har tagit ifrån dem allt annat.

Jan Eliasson, som varit en stark kritiker av kriget, påstår att han medlade med dåvarande utrikesminister Javad Zarif – ett möte som uppmärksammades efter att en skandalomsusad bild togs på Eliasson och Zarif.

Men det iranska folket vet att det inte går att medla med en regim som har den fanatiska uppfattningen att de inväntar messias och därför påtvingar en hel befolkning en islamistisk agenda.

Läs även: Med apokalypsen som motståndare

Oavsett om landet fått en ny president som påstår sig vara för ”reformer” är denne fortfarande en marionettdocka åt prästerskapet, som måste godkänna varje presidentkandidat. Följande skriver iransk-amerikanskan Marziyeh Amirizadeh i Times of Israel:

”Världen måste förstå att ’reformister’ enbart existerar för att lura iranier och omvärlden att det finns ’moderater’ som stödjer den Islamiska Republiken. Men de tillåts bara existera av de radikaler som stämplas som extremister. Det är som en teologisk good cop-bad cop. I den rådande situationen måste ’reformisterna’ avslöjas som de nya radikalerna – båda har samma DNA och lika farliga för Iran och världen.”

Samtidigt som debatten pågår i västvärlden har regimen i Iran blivit allt mer trängd i Mellanöstern när dess fiender allierar sig. Under Operation Roaring Lion har Förenade Arabemiraten tagit emot delar av Israels luftförsvarssystem, och premiärminister Benjamin Netanyahu har gjort statsbesök i landet.

Förutom att det är ett historiskt skifte i arabstaternas relation till Israel blir regimen i Iran allt mer desperat, eftersom deras värsta mardröm är att arabstaterna allierar sig med Israel.

USA och Israel, som i hemlighet stöds av gulfstaterna, har inlett en omfattande militär kampanj mot en regim som kan komma att falla om de amerikanska och israeliska styrkorna fullföljer jobbet.

Jobbet är inte klart förrän det anrikade uranet är beslagtaget. Jobbet är klart när det iranska folket vågar gå ut på gatorna utan rädsla för att bli nedskjutna av regimens styrkor – något som i sin tur skulle tvinga mullorna att dra sig tillbaka.

Med denna målsättning, som i praktiken är en geopolitisk chansning, kan hotet från regimen mot det iranska folket, Israel, USA och hela Mellanöstern försvinna.