Ashok Swain är professor i freds- och konfliktstudier vid Uppsala universitet. Han är med och formar nästa generations akademiker inom programmet, vilket kan ses som djupt problematiskt med tanke på hans öppna ställningstaganden – som inte bara är kontroversiella utan även groteska.

Mitt under attacken den 7 oktober delade Swain, som har 633 000 följare på X, ett inlägg som jämförde den israeliska militärens demolering av palestinska terroristers bostäder med Hamas rivning av muren mellan Gaza och Israel, innan de massakrerade över tusen judar.

Ett par månader senare, under den första gisslanutväxlingen mellan Hamas och Israel, delade Swain ett inlägg som förskönade den islamistiska terrorgruppen, då gisslan tycktes nöjda med Hamas behandling. Detta trots att det är välkänt att Hamas använder strategier där gisslan tvingas agera på sätt som skapar sympati för organisationen i omvärlden.

Under den judiska högtiden Jom kippur 2025 attackerades en ortodox synagoga i Manchester och två personer mördades. Swains fokus i samband med denna antisemitiska attack låg på att den skulle stärka premiärminister Netanyahus ”folkmordspolitik i Gaza”.

Swains uppenbara fientlighet mot Israel får honom att förbise grymheter begångna av terrorgrupper som Hamas och andra liknande aktörer. Under USA:s och Israels konflikt med den islamiska regimen i Iran har professorn fortsatt med sina uppmärksammade uttalanden.

Ett iranskt damlandslag som spelade i Australien vägrade att sjunga regimens nationalsång, vilket kan ses som en protest som i Iran i värsta fall kan bestraffas med döden. Detta ledde till omfattande protester från aktivister och politiker, som krävde att laget skulle beviljas politisk asyl i Australien. De australiska myndigheterna gav senare asyl, men flera av spelarna ändrade sig.

Swain noterade detta och tolkade det som att kriget hade fått iranier att enas. I verkligheten rör det sig enligt uppgifter om att regimen hotat spelarnas familjer och därigenom tvingat dem att återvända till Iran. Swain sprider därmed en bild som riskerar att fungera som propaganda till förmån för regimen, samtidigt som verkligheten – präglad av hot, våld och repression – tonas ned.

Den fiende som, enligt professorn, riktar sitt våld mot det iranska folket är Israel, samtidigt som han även har spridit AI-genererade filmer av iranska attacker mot Israel (vilket han senare raderade).

Statsvetaren och Iranexperten Arvin Khoshnood kommenterar flera av Ashok Swains uttalanden kopplade till kriget i Iran:

”Ett stort problem är att många forskare aktivt söker efter information som bekräftar deras ideologiska ståndpunkter. De bedriver analyser med en tydlig a priori-karaktär. I detta syfte går vissa så långt som att använda kontroversiella källor, såsom den islamiska regimens egna medier, Al Jazeera och turkiska TRT. I sin iver brister de i källkritik. De kontrollerar inte det material de sprider (såsom bilder och videor) för att säkerställa att det inte är AI-genererat eller manipulerat. Problemet förvärras ytterligare när de som uttalar sig saknar expertis om Iran. De säger sig vara emot totalitära stater, särskilt religiösa sådana, men återger samtidigt den islamiska regimens narrativ okritiskt, utan hänsyn till iraniernas verkliga situation”.

När en professor, som påstås vara expert i frågan, låter sin ideologi ta över och riskerar att skönmåla terrorgrupper och islamistiska diktaturer, bör man ifrågasätta om denne är lämplig att forma nästa generations akademiker i Uppsala.