Schweiz har 30 procent högre BNP per capita än Sverige. Men det hade inte behövt vara så enligt ekonomiprofessor Lars Jonung. I en artikel i Ekonomisk debatt skriver han att regleringar och skatter har kostat Sverige välstånd.
Sverige och Schweiz har nästan identiska förutsättningar. Båda länderna stod utanför världskrigen. Båda är stabila demokratier med ungefär lika stor befolkning.
Ändå är Schweiz cirka 30 procent rikare än Sverige per invånare. Ekonomiprofessor Lars Jonung pekar i en artikel i senaste numret av Ekonomisk Debatt på en avgörande skillnad.
”Schweiz är ett lågskatteland som inte använt långtgående regleringar av det finansiella systemet som Sverige”, skriver Jonung.
Skattekvoten i Schweiz ligger på 27 procent. I Sverige är den 42 procent. Schweiz har samtidigt väl utvecklade välfärdssystem enligt Jonung.
IKEA och TetraPak flydde
Under debatten i början av 1980-talet om löntagarfonder flyttade svenska storföretag sina huvudkontor. IKEA och TetraPak valde Schweiz. Där har en sådan debatt aldrig funnits, påpekar Jonung.
”Företagsklimatet har varit mer gynnsamt”, skriver han om Schweiz.
Professorn pekar på konkreta regleringar som höll tillbaka svensk tillväxt efter andra världskriget. Valutaregleringen avskärmade Sverige finansiellt från omvärlden. Jordbruksregleringar och hyresregleringen har också enligt Lars Jonung hämmat den svenska utvecklingen.
Missad chans till välstånd
”Valutaregleringen gjorde det möjligt för socialdemokratiska politiker att överge en liberal ekonomisk ordning”, skriver Jonung.
Systemet ersattes med statligt styrande och ägande av företag och korporativistiska inslag. Enligt Lars Jonung har det höga svenska skattetrycket hållit tillbaka privat företagande och tillväxt.
När Sverige avreglerade finansmarknaden under 1980-talet började landet närma sig omvärldens genomsnitt igen. Men gapet till Schweiz kvarstår.
”Hög ekonomisk frihet är den centrala förutsättningen för växande välfärd och välstånd”, skriver Jonung.
