Amerikanska valkampanjer satsar stort på dörrknackning och direktkontakt med väljare. Sverigedemokraternas riksdagsledamot Josef Fransson har studerat metoderna under sitt besök i USA under presidentvalet. ”Det finns absolut kampanjstrategier från USA som skulle kunna tillämpas i Sverige”, skriver Fransson till Bulletin.
Fransson (SD) anser att det finns flera kampanjmetoder från USA som kan tillämpas på svensk mark. Även om USA:s tvåpartisystem skiljer sig från Sveriges flerpartisystem, menar han att det finns strategier som kan överföras.
”Det är svårt att direkt översätta amerikansk valrörelse till svenska förhållanden, men deras sätt att samla folk och energi i kampanjer kan inspirera oss”, skriver Fransson i ett mejl till Bulletin.
Dörrknackning på gräsrotsnivå
En av de mest framträdande metoderna han observerade i USA är dörrknackning. I USA används denna metod i stor skala för att mobilisera väljare, särskilt där partierna har ett starkt stöd.
”Dörrknackning förekommer så klart även i Sverige men i långt mycket mindre skala”, förklarar Fransson.
Varnar för negativa kampanjer
Trots att han ser stora möjligheter att inspireras av amerikanska kampanjer, varnar han för att vissa metoder skulle kunna leda till bakslag i Sverige. En av dessa är att använda överdrivna negativa kampanjer, där motståndaren kallas för termer som ”fascist” eller ”nazist”.
”Det ger bakslag när man kallar sin motståndare för ord som fascist, nazist och andra överord”, skriver Fransson.
Skillnader i politisk retorik
Fransson noterar också att den negativa kampanjstilen i USA, där fokus ofta ligger på att kritisera motståndarnas brister, är mer framträdande än i Sverige. Trots att även svenska politiska kampanjer använder sig av negativ retorik, menar Fransson att det är mindre utbrett i svensk media.
”I svensk media framstår det som att ena sidan skulle vara värre än den andra men båda sidor är lika i detta avseende”, skriver han.
Fransson konstaterar att även om mycket kan läras från USA:s valkampanjer, måste varje metod anpassas till den svenska politiska kontexten, där dynamiken mellan partier och väljare skiljer sig avsevärt.