
Rapporteringen om så kallade ”tonårsutvisningar” har väckt debatt i Sverige. Moderaternas riksdagsledamot Fredrik Kärrholm, kritiserar mediernas bevakning och beskriver det som ”kampanjjournalistik”. – Jag har aldrig någonsin sett tårdrypande reportage om unga vuxna som behöver flytta tillbaka till Sverige från USA, säger Fredrik Kärrholm till Bulletin.
Under den senaste tiden har man kunnat läsa om det som media kallat för ”tonårsutvisningarna”. Hur unga människor behöver lämna Sverige och sin familj för att de saknar ett arbetstillstånd eller uppehållstillstånd för studier.
Det är något som har fått Fredrik Kärrholm, riksdagsledamot för Moderaterna, att reagera. Han kallar det medier gör just nu angående ämnet för ”kampanjjournalistik”.
– För mig är det helt uppenbart att den journalistiska rapporteringen kring det här är oproportionerlig och avslöjar en politisk bias hos många nyhetsredaktioner, säger Fredrik Kärrholm.
När Bulletin ber Kärrholm att utveckla varför han tycker så refererar han till Kvartals artikel från måndagen. Där står det att Public Service publicerat minst 20 emotionellt vinklade artiklar om enskilda utvisningsfall.
– Det finns en återkommande dramaturgi med förnamn i rubriken och de är väldigt emotionellt vinklade. Varje form av kritiskt perspektiv lyser med sin frånvaro och det saknas fullständig information, säger Kärrholm.
Jämför med andra länders regler
Men Kärrholm påpekar att detta inte bara gäller Public Service utan tar upp ett exempel från SvD där en amerikansk professor arbetar i Sverige och flyttade hit med sin dotter och hon måste flytta tillbaka till USA.
– Ett snarlikt regelverk gäller för svenska föräldrar som flyttar med sina barn till USA för att arbeta. När barnen fyller 21 måste de skaffa sig ett eget uppehållstillstånd för arbete eller studier, annars måste man flytta hem till Sverige, säger den moderata riksdagsledamoten.
– Jag har aldrig någonsin sett tårdrypande reportage om unga vuxna som behöver flytta tillbaka till Sverige från USA, Kanada, Nya Zeeland och Singapore. Det händer dock hela tiden och det är någonting egendomligt med detta.
Kärrholm tar upp ett annat exempel från Aftonbladet om en 19-årig tjej från Uganda som utvisas ensam tillbaka till landet efter tre år i Sverige. Det är lätt att tycka synd om henne och många andra unga människor som vill stanna i Sverige, menar riksdagsledamoten.
– Men det är ohållbart att personer som tar sig till Sverige och vill leva här ska tillåtas att göra det. Det skulle i praktiken innebära öppna gränser och invandringen till Sverige skulle återigen öka kraftigt, säger Kärrholm och fortsätter:
– Det ansvarsfulla varje politiker måste göra är att tala klarspråk, vi kan inte öppna upp Sverige för alla som vill leva här. Vi vet vilka konsekvenser en massinvandring leder till, arbetslöshet, utanförskap, sexualbrott, islamism, hederskultur, gängkriminalitet och klanvälde.
”Arbetskraftsinvandringen ska gynna Sverige”
Kärrholm tar upp att många svenska ungdomar växer upp utomlands och senare flyttar hem till Sverige, ibland tidigare än planerat på grund av värnplikten, och att det ses som fullt rimligt. Men när det gäller personer från andra länder tillämpas plötsligt en helt annan måttstock, menar han.
– Det regelverk vi har i Sverige i dag är fullt jämförbart med andra länder i västvärlden. Tittar vi på våra grannländer har de liknande regelverk.
Kärrholm menar på att regelverket funkar så att bara för att du har föräldrar som jobbar i Nederländerna eller Tyskland har du ingen ovillkorlig rätt att stanna när du blir vuxen. Då måste man skaffa sig ett eget uppehållstillstånd.
Kravet för arbetstillstånd är satt på 90 procent av medellönen i Sverige, alltså en månadslön på 33 390 kronor i månaden.
– Det blir svårt för dessa unga personer, men det kravet är uppsatt för att arbetskraftsinvandringen ska gynna Sverige.
Om det finns någon risk att måla upp att medier har en tydlig bias eller kritisera dem menar Kärrholm att det bara kan gynna medierna.
–Risken i Sverige är att vi har en väldigt stark kollektivistisk kultur där vi ofta tenderar att drabbas av ”groupthink”. Vi skulle tvärtom behöva mer av saklig, kritisk diskussion kring medierna och hur de fullgör sitt uppdrag, säger Kärrholm och fortsätter.
– Det kommer i förlängningen stärka journalistiken i Sverige och stärka demokratin. Att inte påtala uppenbara problem kan aldrig leda till någonting gott.