Martin Kinnunen (SD) är skeptisk till Klimatpolitiska rådets kritik av regeringens klimatpolitik. Bland annat håller han inte med om rådets kritik av energipolitiken och reduktionsplikten.
– Jag får lite intrycket av att man är missnöjda med att det är en ny regering och annan inriktning på politiken, säger Martin Kinnunen.
Klimatpolitiska rådet kritiserar regeringen i en ny rapport. Framför allt är rådet kritiska till att regeringens politik kommer innebära utsläppsökningar under de närmast kommande åren. Dessutom hävdar de att regeringens politik kan bryta mot klimatlagen.
– Det är ingen nyhet att utsläppen kommer att befinna sig på en högre nivå de kommande åren än vad de gjorde 2022. Däremot tycker jag att man gör väl långtgående bedömningar. Man hävdar att klimathandlingsplanen bryter mot klimatlagen, men det tycker jag inte att den gör. Den uppfyller alla ska-kraven som finns i lagstiftningen, säger Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen till Bulletin.
Behövs snabbare tillståndsprocesser
Kinnunen tycker att viss kritik som Klimatpolitiska rådet har till regeringen är problem som även den förra regeringen skulle haft. Dessutom anser han att rådets rapport är något väl nagelfarande på vissa punkter. Exempelvis tycker han att det är anmärkningsvärt att rådet kritiserar regeringen för att inte ha bjudit in vissa aktörer från civilsamhället.
– Man gör en poäng av att några organisationer från civilsamhället blev inbjudna, exempelvis WWF och Naturskyddsföreningen. Men man gör också en poäng av att andra aktörer fick stå utanför. Men vilka grupper var det som fick stå utanför? Jo, det var ju olika typer av anarkistiska och extremistiska grupper som inte är speciellt intresserade av den parlamentariska demokratin, säger Martin Kinnunen.
Han tycker även att energipolitiken får missriktad kritik från rådet. Exempelvis anser Kinnunen att kärnkraften blir extra hårt ansatt i rapporten. Regeringen utreder bland annat ifall de kan göra tillståndsprocesserna för kärnkraft snabbare och enklare.
– Om det är någonting som behövs för att bygga vilket kraftslag som helst så är det ju snabbare tillståndsprocesser. Det hör man ju även från vindkraftsbranschen.
En politiserad rapport
– Jag får lite intrycket av att man är missnöjda med att det är en ny regering och annan inriktning på politiken. Man har inte riktigt någon förståelse för att det är så demokratin fungerar.
Menar du att rapporten inte skulle vara genomförd på ett oberoende sätt?
– Jag tycker den här rapporten är politiserad. Exempelvis har reduktionsplikten betydelse för möjligheten att nå klimatmålen till 2030, det är sant. Men rådet skulle ju kunna idka viss självkritik. Om klimatpolitiska rådet hade sagt till politikerna att reduktionsplikten inte skulle fungera så hade vi haft mer tid att överväga andra styrmedel.
Reduktionsplikten har bland annat fått kritik från Riksrevisionen. Kinnunen säger att reduktionsplikten kan vara effektiv för att få ner utsläpp men det är endast de bokförda utsläppen han syftar på. Han vill tydligt särskilja de utsläppen från det globala klimatarbetet eftersom reduktionsplikten inte har någon effekt på globala utsläpp.
Kan bli hur många råd som helst
Klimatpolitiska rådet kom till 2017 under regeringen Löfven. SD röstade mot att införa Klimatpolitiska rådet och Martin Kinnunen har tidigare uttryckt ett motstånd till rådet på bland annat X. Trots att Kinnunen upplever rådets rapport som något politiserad, så har han och partiet enligt Tidöavtalet gått med på att inte avskaffa det.
– Det kan konstateras att Sverigedemokraterna inte var för att inrätta det här rådet från första början. Vi höll med de remissinstanser som tyckte att forskningen är friare om den är belägen på universiteten och högskolorna. Dessutom har ett flertal myndigheter redan uppdrag att utvärdera och komma med förslag på hur man kan förbättra arbetet med klimatmålen.
Finns det anledning till att ha fler politiska råd, exempelvis ett migrationspolitiskt råd eller ett rättspolitiskt råd?
– Jag har ju själv suttit i miljömålsberedningen där man tittat på havsfrågorna och då vill ju utredaren och sekretariatet att man inrättar ett havspolitiskt råd. Så det skulle ju kunna bli såna här råd om allt.
Risk för samma kultur
Klimatpolitiska rådet väljer ut sina egna ledamöter som de sedan presenterar för regeringen. Forskare kan intresseanmäla sig men det är rådet själva som beslutar om vem de nominerar som ledamot och regeringen godkänner sedan rådets val.
– Löfvenregeringen inrättade Klimatpolitiska rådet och tillsatte de första som skulle sitta där. Risken är ju att det blir samma kultur, samma krets av människor som alltid kommer att befolka detta råd och att man inte kommer ta in experter från andra kulturella sfärer. Då får man ju ett råd som tycker samma sak och det kan jag se som en fara.