Facebook noscript imageKlimatmötet: ”Sanningens ögonblick är här”
Nyheter
Klimatmötet: ”Sanningens ögonblick är här”
Klimatmötets brittiske ordförande Alok Sharma. Foto: Alberto Pezzali/AP/TT
Klimatmötets brittiske ordförande Alok Sharma. Foto: Alberto Pezzali/AP/TT

Världen ser på och litar på att vi fattar ambitiösa och modiga beslut. Det säger klimatmötets chef Alok Sharma i Glasgow – där länderna på övertid nu försöker att komma överens.

Klimatförhandlare från närmare 200 länder arbetar på övertid för att försöka komma överens om det slutdokument som blir den politiska signalen från COP26 i Glasgow. Förhandlingarna fortsätter in i det sista och mötesordförande Alok Sharma lyssnar nu på de sista invändningarna i plenisalen – men hoppas att det ska gå snabbt så att mötet kan gå vidare mot ett avslut under den sena eftermiddagen.

– Det här är sanningens ögonblick för planeten, för våra barn och våra barnbarn, sade han.

– Världen vill att vi ska vara modiga och ambitiösa i våra beslut.

FN-konferensen skulle ha avslutats i fredags men går på övertid. Alla parter måste vara överens och det innebär en delikat balansgång mellan fossilberoende ekonomier, stora utsläppsbovar och små önationer som kämpar för sin framtid när havsnivåerna stiger.

– Alla länder hade nog önskat sig mer från sina olika perspektiv. Men är det här britternas bedömning av vad som är en rimlig kompromiss, så hoppas jag att alla länder kommer att kunna se att det här är ett paket som är väl avvägt, säger Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie om det förslag som ligger på bordet.

Omstridda frågor

De sista stora stridsfrågorna har handlat om ekonomiskt stöd till fattigare länder, huruvida utfasning av kol och subventioner till fossila bränslen ska nämnas i det slutdokument som är en politisk signal från mötet men också om hur snart länder ska återkomma med nya mål för hur utsläppen av växthusgaser ska minska.

Ett omstritt stycke om att viss kolkraft och vissa fossila subventioner ska fasas ut har överlevt förhandlingarna – dock med nya förbehåll om att det ska ske på ett ”rättvist” sätt. Fossilberoende stater vill skrota formuleringen, som har vattnats ur under mötets gång. Men den ses ändå som ett viktigt framsteg av många länder då Parisavtalet inte pekar ut fossila bränslens roll i den globala uppvärmningen.

Länderna uppmanas också att snabba på och komma med nya uppdaterade och skärpta planer för utsläppsminskningar redan till nästa år – då COP27 ska hållas i Egypten. Men det står också att hänsyn ska tas till de olika förutsättningar som finns för att göra det.

Blottad spricka

Under mötesveckorna i Glasgow har sprickan mellan Parisavtalets parter blottats med all tydlighet. Fattiga länder – som drabbas hårdast av de klimatförändringar som de har bidragit minst till att orsaka – kräver mer hjälp. Att rikare länder inte har lyckats leverera de 100 miljarder dollar om året i klimatfinansiering till utvecklingsländer som det beslutades om för mer än tio år sedan låg som en skugga över COP26 redan från start.

De miljarderna ska hjälpa fattigare länder med anpassning till klimatförändringarna samt insatser för utsläppsminskningar. I det nya utkastet uppmanas rika länder att fördubbla pengarna som ska gå till anpassning till 2025, jämfört med 2019.

Men fattigare länder vill också att en särskild fond ska skapas för pengar som ska gå till att hantera de förödande klimateffekter som sker redan nu. Det bromsas dock av många stora givarländer.

En viktig uppgift för Glasgowmötet är att täppa till de sista kvarvarande luckorna i Parisavtalets så kallade regelbok, vilket tidigare konferenser misslyckats med. Här är artikel 6, som fastställer regler för handel med utsläppsrätter, ökänt komplicerad att enas om men regler för transparens och gemensamma tidsramar för rapportering av klimatarbetet återstår också att lösa.

Minska utsläpp

Den övergripande ambitionen med mötet är att hålla Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader vid liv – för att mildra de mest förödande effekterna av klimatförändringarna. För att nå dit måste utsläppen av koldioxid minska med 45 procent till 2030, jämfört med 2010, och nå nettonoll vid 2050.

Det är länderna dock inte i närheten av att uppfylla. Deras nuvarande klimatåtaganden pekar mot globala utsläpp som ökar med nästan 14 procent till 2030, jämfört med 2010 års nivåer.

TT Nyheter