Satsningen på hållbar skolmat i Uppsala slog fel. Under klimatveckan ökade matsvinnet med 38 procent. Nu ifrågasätts om konceptet ska återkomma.
Under den speciella klimatveckan i Uppsalas skolor slängde eleverna hela 38 procent mer mat än vanligt. Nya rätter som skulle vara klimatsmarta ratades av hungriga skolbarn.
Varje dag mäter Uppsalas kommunala skolor hur mycket mat eleverna slänger. En vanlig vecka kastar varje elev i grundskolan i snitt 21 gram per dag. Men under den utlysta hållbarhetsveckan ökade svinnet markant.
– Det blev väl ingen jättesuccé direkt. Det får vi ta till oss, säger Anders Sundin, avdelningschef på kommunens måltidsservice till UNT.
Rätterna ratades
På menyn under hållbarhetsveckan stod ratatouille med bulgur, limpa på kycklingfärs och det vegetariska fiskalternativet ”nothing shy” – en rätt gjord på alger och vete.
– Jag tror inte att den återkommer som rätt. Men vi måste våga prova nytt, säger Sundin.
För att minska matsvinnet byter kommunen regelbundet ut impopulära rätter. Kikärtsgryta och ”hulkenbiffar” har redan försvunnit från menyn eftersom för få elever gillade dem.
Klimatveckan har varit tradition i Uppsalas skolor, men kommer troligen att försvinna.
– Vi arbetar ju hela tiden med hållbarhet. Sedan har ordet hållbarhet fått en negativ klang, och vi vill ju att mat uppfattas positivt, förklarar Anders Sundin.
Upprörda föräldrar
Skolmatschefen berättar att föräldrar reagerat negativt på hållbarhetsveckan.
– De tycker att det är för mycket vegetariskt och för lite kött. Mat väcker mycket känslor, säger han.
En förälder som kontaktat lokaltidningen uppger att barnen kommit hem hungriga och hävdar att barnen påtvingas vegansk mat för att lindra vuxnas klimatångest.
– Vi har ingen specifik veganmat, vill man ha veganskt får man äta från salladsbuffén. Det är så många olika uppgifter om skolmaten som florerar, svarar Anders Sundin.
Sundin påpekar att skolorna har ett stort salladsbord och nybakat bröd som eleverna kan äta om de inte gillar huvudrätten.
– Man ska komma ihåg att de flesta barn gillar skolmaten, det visar de enkäter vi gör, säger han.
Kommunens undersökningar visar dock att uppfattningen om skolmaten varierar mellan olika åldersgrupper. Lågstadieelever är mest nöjda med maten, medan högstadieelever är minst nöjda.
