
Politiker i Klippans kommun vill att lärare ska kunna bära kroppskameror i klassrummen. Nu begärs en utredning för att undersöka om förslaget är juridiskt möjligt. Bakgrunden är att skapa trygghet för personal som idag inte vågar använda sina befogenheter.
Andreas Olofsson från det lokala partiet Vår Framtid, ordförande i barn- och utbildningsnämnden, betonar att förslaget främst handlar om att väcka debatt.
– Egentligen mest, först och främst, är det att väcka frågan, säger han till Bulletin.
Kommunen styrs av Kristdemokraterna, Moderaterna och Vår Framtid. På torsdag ska politikerna besluta om barn- och utbildningsförvaltningen ska få i uppdrag att utreda förutsättningarna för de kameror som Olofsson kallar incidentkameror.
Lärare vågar inte använda befogenheter
Olofsson pekar på att lärare idag har rätt att konfiskera telefoner och lyfta ut elever från klassrum, men att många inte vågar.
– Många lärare vågar inte göra det för man är rädd att bli anmäld eller att man känner att man har tryck emot sig, säger han.
Han jämför med befintliga övervakningskameror i skolorna som enligt honom fungerat väl för att både skydda elever från felaktiga anklagelser och skapa en lugnare miljö.
– När vi började införa kameror på vissa skolor invändigt så fick vi mycket lugnare miljö. Och då blir det bättre studier för eleverna och det blir en bättre arbetsplats för de anställda, säger Olofsson.
Ska endast användas vid incidenter
Olofsson förklarar att kamerorna ska fungera efter samma princip som nuvarande övervakningskameror.
– Det är därför vi har valt att kalla dem incidentkameror, säger han.
Endast säkerhetsbehörig personal ska ha rätt att plocka ut filmerna. All filmning ska försvinna automatiskt och endast vid incidenter ska vissa rektorer kunna begära ut materialet. Därefter hanteras det av behörig personal eller polis.
– Det är väldigt strikt och jag tycker det ska man alltid tänka på. Just integritetskränkande, så det är jätteviktigt att ha det i åtanke, säger han.
Situationen inte allvarlig
Situationen i Klippans skolor beskriver Olofsson som lugn. Läget är inte akut, utan kommunen jobbar förebyggande.
– Nej, det är inte allvarligt på det sättet. Vi jobbar mycket proaktivt, säger han.
Istället handlar det om att vara förberedda och lyssna av personalens stressnivå. Olofsson understryker att han inte vill ha en bevakningsstat.
– Jag är inte heller av den karaktären som tycker att vi ska ha bevakningsstaten med mera. Men vi är i ett läge där vi idag måste stabilisera det, säger han.
Komplement i vissa klassrum
Olofsson betonar att incidentkamerorna inte ska finnas överallt som standard. Tanken är att de ska vara ett komplement i klassrum där lärare har särskilt svårt att kontrollera situationen.
– Vi vill att det ska vara som ett komplement i ett klassrum där man kanske känner som lärare och har svårt att kunna kontrollera detta, säger han.
Om förslaget går vidare tänker sig Olofsson ett pilotprojekt med två kameror.
– Jag skulle inte kunna tippa att det ligger dyrare än 30 000 kronor för två sådana kameror, säger han.
Om utredningen visar att det är juridiskt möjligt planeras en bred förankring med personal och fackliga organisationer innan något beslut tas.