Sedan början av 2000-talet har kommunsektorns andel av den offentliga skulden ökat kraftigt. Från att tidigare ha utgjort en tiondel står kommuner och regioner nu för hela 40 procent av den offentliga sektorns samlade skulder.

I kronor räknat har kommunsektorns skulder mer än fördubblats i förhållande till Sveriges ekonomi som helhet, och uppgår enligt Statistiska centralbyråns senaste statistik till 933 miljarder kronor andra kvartalet 2024. Kommunsektorn inkluderar både kommuner samt regioner. Enligt Riksgälden uppgick statskulden till cirka 1 046 miljarder kronor i slutet av juni. En allt högre skuldsättning i kommunsektorn kan innebära att kommunsektorns skulder på sikt kan bli större än den svenska statsskulden.

En rapport från Konjunkturinstitutet visar att kommuner och regioner tar allt större lån, samtidigt som Sveriges statsskuld långsiktigt sjunkit och är fortsatt bland de lägsta i Europa.

Stora investeringar

Den främsta anledningen till de ökade skulderna är stora investeringar. Kommuner och regioner har byggt nya skolor, bostäder och sjukhus för att möta behoven från en växande befolkning. Många av dessa investeringar har gjorts av kommunala bolag, som ofta lånar pengar för att finansiera sina projekt.

Enligt Konjunkturinstitutets rapport väcker utvecklingen frågor om hur kommunernas ekonomi ska hanteras framöver. Medan staten har minskat sin skuld har kommunerna ökat sin. Detta kan leda till diskussioner om hur ansvaret för olika samhällsuppgifter ska fördelas mellan stat och kommun i framtiden.

Även inklusive kommunsektorns skulder står sig Sverige väl jämfört med de flesta europeiska länder. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den så kallade Maastrichtskulden, har minskat trendmässigt och motsvarade 32 procent av bruttonationalprodukten 2023.

Tidigare har kommuner kunnat låna billigt

För kommuner och regioner kan dock skuldökningen bli en allt större börda när räntan ökar. De senaste årens låga räntor har enligt Konjunkturinstitutet gjort att kommuner kunnat låna billigt, ibland nära gratis. Men med stigande räntor kan situationen bli mer ansträngd framöver, vilket ställer krav på planering i kommuner och regioner. En räntesmäll riskerar att leda till nedläggning av offentlig service.

I takt med att kommunsektorn har en allt högre andel av skuldbördan kan enbart statsskulden bli missvisande som mått på offentlig skuldsättning, och allt viktigare för offentlig statistik blir att inkludera kommuner samt det kommunalägda kreditmarknadsbolaget Kommuninvest, som står för en allt större del av upplåningen.