Det rullar en varsel- och konkursvåg över Sverige, visar färsk statistik. Men det är bara början, varnar kreditupplysningsföretaget Synas vd Karl Stjerna.
Flera branscher sticker ut. ”Det är i det närmaste nattsvart”, säger David Johnsson, Trä- och möbelföretagen, i Tidningen Näringslivet om varselvågen i hans bransch.
I december ökade varslen med 17 procent jämfört med motsvarande period för ett år sedan och under det senaste halvåret har konkurserna ökat med 22 procent, enligt statistik från kreditinformationsföretaget UC, det högsta antalet på tio år. För helåret ökade konkurserna med 5 procent.
–Det som förvånar är bredden på konkurserna, som drabbar alla typer av branscher. Inom branscherna drabbar det också olika och även välskötta företag med god ekonomi kan gå en konkurs till mötes, säger Johanna Blomé, ekonom på UC, till TT.
Creditsafes vd Henrik Jacobsson bekräftar trenden i tidningen Näringslivet:
–När vi summerar konkursåret 2022 befinner vi oss mitt i en konkursstorm. Prognosen är att konkurserna fortsätter öka under kommande år, säger han i en kommentar.
Han ser ett antal högriskbranscher där betalningsanmärkningar och skulder ökar. Många bolag som utan stöd skulle ha gått i konkurs under pandemin har nu uppskjutna skatteskulder som ”kryper allt närmare”.
Till kostnadsökningarna kan högre räntekostnader och el- och bränslepriser räknas. Det slår direkt mot företagen, men också mot deras kunder, konsumenterna, som drar ned på utgifterna för att parera kostnaderna.
Konkurserna inom hotell- och restaurang har ökat med 29 procent under december i jämförelse med samma månad i fjol, enligt UC-statistiken. Inom detaljhandeln ökade antalet konkurser med 28 procent och inom partihandeln med 9 procent.
Liksom UC och Creditsafe varnar Synas vd Karl Stjerna för att konkurserna kommer att fortsätta att öka. Förutom handel och besöksnäring vill han addera byggsektorn till de branscher som har drabbats hårdast.
Läs även: Elpriserna tvingar skärgårdskrog på Möja att gå i ide