Den senaste tidens koranbränningar riskerar att äventyra ett svenskt inträde i Nato tillsammans med Finland, enligt flera experter.

Turkiet godkände Finland som medlem redan i mars, men anser fortfarande inte att Sverige har uppfyllt sin del av det avtal som slöts mellan de tre länderna förra året.

Avskaffades på 1970-talet

Om man frågar Göran Djupsund, professor emeritus i statsvetenskap vid Åbo Akademi, handlar det egentligen bara om tur för Finlands del – i alla fall om den senaste tidens koranbränningar har varit avgörande i Turkiets syn på Sverige.

– Det har funnits planer på att göra något i Finland som motsvarar koranbränningarna i Sverige. Man var ganska handfallen och visste inte vad man skulle göra. Sedan var det någon som kom på att vi har ju den här gamla lagen.

Brott mot trosfrid avskaffades i Sverige redan på 1970-talet, men är fortfarande ett brott enligt finsk lag. Det har också gjort att finländska myndigheter har kunnat stoppa koranbränningar, enligt Göran Djupsund.

”Kom inte till skott”

Senast lagen tillämpades i Finland var mot författaren Hannu Salama på 1960-talet.

– Han hade någon passus i en bok som ansågs kränka trosfriheten. Enligt moderna mått mätt var uttalandet lindrigt.

Därefter följde en debatt om huruvida lagen var lämplig.

– Men sedan föll den i glömska. Man kom helt enkelt inte till skott. I dagens läge har man i alla fall varit nöjda med att man fortfarande har kvar den gamla lagen som egentligen är föråldrad, säger Göran Djupsund.

Skillnad i yttrandefrihet

TT: Hur skiljer sig yttrandefriheten i Sverige och Finland?

– I Finland har vi yttrandefrihet, men skillnaden är att den här lagen skyddar det religiösa och trosfrågor. Det handlar inte bara om religiösa böcker. Det kan också handla om uttalanden som uppfattas som kränkande. Det motsvarar på ett ungefär det som heter hets mot folkgrupp i Sverige. I Sverige får du inte hetsa mot en folkgrupp, men i Finland får man inte heller göra det på religiös basis.

Enligt Joakim Nergelius, professor i juridik vid Örebro universitet, är Finland inget unikt exempel i Europa.

– Det är inte jätteovanligt i Östeuropa, men de allra flesta länder i västvärlden har avskaffat liknande hädelse- och blasfemilagar.

Ingen dömd sedan 1800-talet

I England avskaffades blasfemi 2008, i Norge 2015 och i Danmark så sent som 2017 – trots att den danska säkerhetstjänsten PET varnade för en ökad hotbild mot Danmark.

Innan lagen om brott mot trosfrid avskaffades i Sverige var det ingen som hade åtalats eller dömts för brottet sedan 1800-talet, enligt Joakim Nergelius.

– Då var det August Strindberg som drev med nattvarden. Han blev åtalad, men sedan friad och då slog man fast att man får lov att göra det här, säger Nergelius och fortsätter:

Men det tydligaste exemplet är Frankrike där det i princip alltid varit tillåtet. Det började redan med Voltaire på 1700-talet. Det har funnits kritik, till exempel efter attacken mot Charlie Hebdo, men man har ändå inte övervägt att kriminalisera det.