Rasmus Paludan är partiledare för det danska partiet Stram kurs. Han reste under våren runt till flera platser i Sverige och brände koranen. Han mötte stort motstånd i flera städer, framför allt under påsken, mellan 14 och 17 april 2022. Händelserna kallas påskkravallerna.

Han besökte flera städer, men det var framför allt i Linköping, Norrköping, Stockholmsförorten Rinkeby, Landskrona, Örebro och Malmö som de våldsamma upploppen ägde rum, där personer kastade sten på poliser och tog till annat våld mot dem. De brände även bilar och stod för stor skadegörelse.

Minst 300 poliser skadades under kravallerna, varav 16 så allvarligt att de tvingades sjukskriva sig. Minst 14 civila skadades och mer än 20 fordon förstördes i kravallerna.

Under onsdagen publicerade polismyndigheten en omfattande rapport med utvärdering av händelserna, med fokus på hanteringen av kravallerna och framtida förbättringar.

Rapporten

I slutet av april gav rikspolischefen Anders Thornberg i uppdrag till externe utredaren Gunnar Karlson, tidigare chef på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST, att utvärdera polismyndighetens insatser under påskkravallerna.

I utvärderingen ger Karlson 34 olika förslag på förbättring inom flera områden, allt från underrättelseverksamhet och taktik till utrustning och ledning. Ett av problemen med att påskravallerna kunde utveckla sig så snabbt var enligt rapporten bland annat att det fanns för lite lokal underrättelse för att poliserna skulle kunna bedöma de hypotetiska riskerna med hur stora eller våldsamma upploppen kunde bli.

Den övergripande orsaken till polisens tillkortakommanden är att man under flera år inte har betraktat det som en av sina högst prioriterade uppgifter att förebygga och möta våldsamma upplopp. Polisen har även brustit i att genomföra förslag från sina egna tidigare utvärderingar som påvisat bristfälliga delar i polisens arbete. Karlson markerar även i rapporten vikten av att tydliggöra ansvarsförhållandena. De finns olika ledningsstrukturer i polismyndigheten och då begränsas ledningsförmågan och det skapar friktion.

Karlson tillägger även att polisen måste införa nya tekniska metoder vid liknande händelser, för att effektivisera sitt arbete. Han ger exempel på användandet av vattenkanoner och att en ny typ av sköld också borde införas för att poliserna bättre ska kunna skydda sig. Annan viktig poängtering är att polisen behöver förbättra sin skyddsutrustning i allt från handskar och hjälmar till visir.

En annan viktig anmärkning som rapporten visar på är att SPT-förmågans roll inte är helt klar och att de finns regionala skillnader i synen på frågor som rör området. SPT är den särskilda polistaktiken och är ett av polisens koncept vid särskilda händelser. Rapporten anmärker också att polisen bör ha bättre planering för om en situation urartar, och att de överlag bör stärka sin förmåga att inhämta uppgifter via sociala medier och internet.

Rapporten avslutas med förslag på fortsatt forskning och då rekommenderar Karlson att utredande av vilka de involverade aktörerna var och deras bakgrund, är viktig. Vidare rekommenderas forskning kring hur sociala medier används för att inspirera till, organisera och genomföra våldsamma upplopp.