Med tanke på hur många gånger mördare flytt på elsparkcyklar de senaste åren är det förvånande att ingen ännu velat införa strängare regler för dem. För det är ju så många angriper problem i dag, att hitta ett samband som inte är en förklaring.
I förra veckan mördades en sjuttioårig man i skånska Hyllinge, inte så långt från Helsingborg. Polisen söker efter vittnen och är särskilt intresserad av upplysningar om en man som åkt runt på elsparkcykel samma förmiddag som mordet ägde rum.
Enligt vittnen försvann mördaren som sköt ihjäl en man i tjugoårsåldern i Sätra utanför Stockholm på måndagskvällen på en elsparkcykel.
Det går att gå längre tillbaka i tiden. I januari 2022 mördades en man i Helsingborg. Den mördade åkte i en bil och besköts av en person på elsparkcykel, som snabbt flydde från platsen på elsparkcykeln. Valet av flyktfordon förvånade inte polisen:
– Den kommer lätt från platsen. Den kan köra där bilar inte kommer fram, sade polisens utredare till Aftonbladet.
I en dom från Solna tingsrätt 2021 konstateras inte bara att gärningsmannen flydde på elsparkcykel, utan också att detta blivit ”ett vanligt flyktmedel från brottsplatser”. Det året hade Svenska Dagbladet en sammanställning med tre mord där gärningsmannen flytt på elsparkcykel.
Varje mord är en tragedi och ett brott och därför kan det verka stötande om jag blir en smula ironisk. Men det är svårt att låta bli. Enligt ett alltmera vanligt sätt att resonera borde nämligen röster nu höjas för att införa knepiga regler för elsparkcyklar. Trots att de kriminella nästan alltid använder egna cyklar borde stränga regler införas för att reglera hyrescyklar.
Elsparkcyklar används för mord. Alltså är elsparkcyklarna på något vis ansvariga, på samma sätt som byggbranschen på något vis var skyldig när SVT i förra veckan konstaterade att det redan i år skett över 100 sprängdåd i Sverige. Att låsa in dynamiten bättre vore tydligen en lösning på problemet.
På samma sätt har man tidigare, när antalet dödsskjutningar ökat lavinartat, försökt komma åt problemet genom strängare regler för jaktvapen. Som om problemet vore älgjägare som skjuter ihjäl varandra i de svenska skogarna.
Ärligare hade varit att säga att antalet sprängningar och skjutningar ökat lavinartat och ingen vet vad man ska göra åt det. Även om det förvisso finns infödda svenska mördare och sprängare med svenska föräldrar är det knappast någon hemlighet att den lavinartade ökningen av dessa brott tydligt och klart hänger samman med de senaste årtiondenas stora invandring. Men det går ju an för mig och dig att säga det, men de politiker som då måste erkänna egen skuld till problemen vill självfallet hellre skylla på något annat. Och medierna, vars uppgift det borde vara att granska makten, följer lydigt efter. Byggbranschen blir ansvarig för sprängdåden i public service. Jägarna hålls ansvariga för skjutningarna, så varför inte hålla elsparkcyklarna ansvariga för alla mord där gärningsmännen flytt på elsparkcykel?
Oviljan att se sanningen i vitögat, att försöka hitta andra förklaringar än de uppenbara, känns igen. Människor som under normala omständigheter kämpar för rättvisa och som vill att vi människor ska vara goda mot varandra, drabbas av en egendomlig förlamning när verklig ondska plötsligt står där naken rätt framför dem. Tänk på fallet med rapparen och gangstern Mehdi ”Dumle” Sachit som sköts till döds i Rinkeby i julas. Många människor uttryckte sin glädje över det och påminde om att han deltagit i en sjutton timmar lång gruppvåldtäkt mot en nittonårig flicka, där han bland annat kört upp en revolver i flickans slida.
Men professorn i civilrätt Mårten Schultz vid Stockholms universitet, som bland annat skrivit en bok om skadeståndsrätt i samband med kränkningar skrev på Twitter att han blev bedrövad över glädjen som folk uttryckte över Dumles död. Han hade visserligen ”gjort en massa skit”, men ”var han en ond människa”? Hanif Bali svarade:
Om ondska inte är att trycka upp en pistol i underlivet på en flicka så hon nästan förblöder efter en 17 timmar lång tortyrgruppvåldtäkt, vad är då ondska?
Svaret är ju så uppenbart, men Schultz förmådda uppenbarligen inte själv dra den enkla slutsatsen. Och svaren är lika uppenbara när det gäller skjutningar och sprängdåd. Problemen är inte vare sig jaktvapen, byggarbetsplatser eller elsparkcyklar. Brottslingen utnyttjar de medel som finns, men mord och sprängdåd beror på att människor vill mörda och spränga, inte på större eller mindre lättillgänglighet på vapen.
Och även om jag personligen irriteras över elsparkcyklarnas framfart tror jag inte att det är på grund av dem som människor mördas i Sverige.