Ett brev från amerikanska ambassaden till Stadsbyggnadskontoret i Stockholm rörande DEI beskrivs som både hotfullt och kravställande. Men det verkliga brevets innehåll skiljer sig avsevärt från vad som rapporteras i medierna. Och för stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) blev frestelsen att spela hjälte för stor, skriver Dan Korn.
Amerikanska ambassaden i Stockholm har skickat ett brev till Stockholms stads stadsbyggnadskontor. Enligt olika medier är detta brev hotfullt och ställer krav. DN påstår att man bifogat ett ”kontrakt” som förbjuder Stockholms stad att verka för ”jämställdhet, mångfald och inkludering”. Omni skriver: ”USA:s ambassad i Stockholm kräver att Stockholms stadsbyggnadskontor slutar verka för jämställdhet, mångfald och inkludering.”
Nyheten finns i alla medier och har även spridit sig utomlands. The Guardian skriver: “Stockholm rejects ‘bizarre’ US letter urging city to scrap diversity initiatives”.
Att kalla historien lögn är kanske att ta i, men den befinner sig ändå på ett behagligt avstånd från verkligheten. I brevet, som stadsbyggnadskontoret på min begäran skickade till mig, talas det inte om något kontrakt. Däremot om en certifiering som ska förhindra att amerikanska statliga verksamheter gör upphandling från företag och myndigheter som inte uppfyller USA:s anti-diskrimineringslagstiftning.
Alltså anti-diskriminering. Inte diskriminering.
Enligt de nya förhållningsreglerna är viss verksamhet som går under beteckningen DEI inte önskvärd om den ”bryter mot någon tillämpbar antidiskrimineringslag”. Det är alltså inte inkludering eller mångfald i sig som är problemet, utan de program som utger sig för att verka för inkludering och mångfald, men som i själva verket är diskriminerande.
Ett exempel är polisen i West Yorkshire i England, som på fråga meddelade tidningen The Telegraph att eftersom 23 procent av invånarna i området kommer från etniska minoriteter och bara nio procent av poliserna har den bakgrunden söker man särskilt efter polisaspiranter med den bakgrunden.
The Telegraph publicerade en artikel om hur vita polisaspiranter diskrimineras. Polisen svarade med att de inte alls diskrimineras, de tar bara särskild hänsyn till aspiranter med annan etnisk bakgrund. Antingen är antalet aspiranter obegränsat eller också far polisen med osanning, sannolikt därför att de inte förstår eller vill medge att om man särbehandlar minoriteter exkluderar man majoriteten hur många vackra ord om inkludering man än vill sätta på verksamheten.
Så frågan kokar alltså ner till om Stockholms stads stadsbyggnadskontor har ett DEI-program som bryter mot amerikanska antidiskrimineringslagar. Jag har förgäves försökt hitta något sådant. Svaret är alltså nej.
Men frestelsen att spela hjälte blev för stor. Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) gick till medierna och hävdade enligt DN att ambassaden ”kräver” att stadsbyggnadskontoret inte får verka för ”jämställdhet, mångfald och inkludering”. Som vanligt har de missuppfattat ordet “equity”, som står för E i DEI och tror uppenbarligen att det handlar om “equality”, som de därför översatt till “jämställdhet”. “Rättvisa” hade varit en mer korrekt översättning.
Valeskog hade givetvis kunnat underteckna intyget, som inte är något ”kontrakt”, och bockat för att stadsbyggnadskontoret inte bedriver verksamhet som strider mot amerikansk diskrimineringslagstiftning. I stället låtsas han inte förstå vad det handlar om, utan vill att vi ska tro att han förbjuds att verka för ”jämställdhet, mångfald och inkludering”.
Men det är ju väderkvarnar han slåss mot. Don Quijote har fått en värdig arvtagare.
