Regeringens budget har kallats en budget för hårt arbetande människor. Mer pengar ska bli kvar i plånboken för den som arbetar, dels genom skattesänkningar på arbete, dels genom halverad matmoms. Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade en budget för framtidstro och trygghet, åtminstone enligt henne själv.

Har hon rätt eller inte? Det finns i varje fall en fantastisk kontraindikator, nämligen alla de som under gårdagen klagade på att budgeten inte var bra. Påfallande många som lever på olika former av statliga bidrag var missbelåtna.

”En skandal” dundrar fackförbundet Dik (facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor) och Magasinet K påpekar att kulturens andel av budgeten är den lägsta på 26 år. Sveriges konstföreningar menar att regeringen sviker kulturen. Det är bara det att kultur inte är det samma som pengar. Och pengar för kultur behöver inte heller alltid komma ur statens fickor. Människor är villiga att betala för bra kultur. Och väldigt mycket bra kultur skapas av människor på deras fritid, utan att det kostar en krona.

Lantbrukarnas Riksförbund är däremot nöjda med att så mycket av budgeten satsas på mat. Dels den sänkta matmomsen, men också att Sverige fyra år efter invasionen av Ukraina börjar inse att den inhemska livsmedelsförsörjningen och beredskapsförråd är viktiga.

Hyresgästföreningen kan inte låta bli att tycka att det är bra att hyresbidragen reformeras, men tycker ändå att det görs för lite för hyresgästerna. Skulle bara fattas annat. Det är hyresgästföreningens uppgift att säga just det, särskilt när regeringen är borgerlig.

Fackförbundet Akavia tycker att budgeten ger marknaden en välbehövlig skjuts, men vill se större satsningar på nyutexaminerade akademiker, med andra ord på dem som de vill ha som sina medlemmar. Saco, det största fackförbundet för akademiker, varnar för att nyutexaminerade akademiker får vänta längre på sina första jobb, vilket de ser som en varninssignal.

På samma sätt tycker byggföretagen att budgeten på många vis är bra, men är besvikna på att det tillfälligt höjda ROT-avdraget inte förlängts. Det är byggföretagens förbannade plikt att tycka det. Det samma gäller Trä- och Möbelföretagen, som klagar över att allt för lite görs för att få i gång bostadsbyggandet. Att en generellt expansiv budget förhoppningsvis leder till bättre ekonomi, som i sin tur leder till större efterfrågan också för bostadsbyggandet räknar de tydligen inte med. Pengarna ska komma mer direkt ur statskassan.

Det tycker också GS, Sveriges nyaste fackförbund för personer inom skogs- trävaru och grafisk industri. De kallar budgeten en ”käftsmäll” mot bostadsbyggande och träindustri.

Teknikföretagen tycker att regeringen borde ha utnyttjat reformutrymmet till att investera mera i ny teknik. Ja det vore väl konstigt om de inte hade tyckt just det. Sveriges ingenjörer tycker att det ingenjörspaket regeringen lanserade 2023 inte räcker.

Svensk Handel är nöjda med en budget som förbättrar handeln, men tänk om regeringen också hade höjt barnbidragen och sänkt bolagsskatten! Det hade varit mumma för handeln, det. Handelsanställdas förbund instämmer. Höjda barnbidrag är ett av de mest träffsäkra medlen mot barnfattigdom, påpekar de.

Almega, Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, är nöjda med det mesta och hoppas på att tjänstesektorn får fortsatt tillväxt. Hade de inte hoppats på det, hade något varit galet.

Slutligen vill Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Martin Ådahl förklara för oss hur det ligger till med budgeten:

– Det här är en slags ”sista-minuten-panikbudget” på sms-lån, säger han.