
Salwan Momika och hans koranbränningar orsakade mycket onödigt rabalder, men eftersom hans död av allt att döma var ett politiskt mord är tystnaden kring det ett misslyckande.
På kvällen den 29 januari i år sköts Salwan Momika ihjäl när han stod på sin balkong i Södertälje och rökte. Momika var känd för att vid flera tillfällen ha bränt en koran. Han var officiellt utvisad från Sverige till Irak, men eftersom han riskerade utsättas för tortyr där kunde utvisningen inte verkställas. Nu hade han ett tillfälligt uppehållstillstånd. Dagen därpå var det meningen att en dom skulle förkunnas mot honom för att i samband med koranbränningarna ha talat så att det klassades som hets mot folkgrupp.
Själv ansåg Momika att han förde en kamp mot islam, inte bara genom koranbränningarna utan också genom föreläsningar han höll på arabiska och sände via TikTok och X. På olika sätt kunde man stödja hans verksamhet och han uppgav själv att det var genom sådana gåvor han livnärde sig.
Han höll inte bara föreläsningar mot islam på TikTok. Kvällen då han mördades spelade han ett spel mot en kompis och direktsände det på TikTok. Under sändningen sa han att han skulle ta en paus och gå ut på balkongen och röka. Det gjorde han och sekunderna efter kunde alla de som följde visningen höra först ett skott, följt av ett skrik, därefter ytterligare fyra skott. Sändningen stängdes av först fem minuter senare, av en polis som kallats till mordplatsen.
Tämligen omgående greps och anhölls Momikas närmaste grannar, ett par bröder, deras far och en bekant. Deras balkong och Momikas balkong skiljs åt endast av en tunn brädvägg. Ytterligare en person som besökte deras lägenhet samma kväll anhölls också. Senare släpptes alla och några månader senare meddelade åklagaren att de avförts från utredningen.
Sedan har ingenting hänt, i varje fall inget som kommit till allmänhetens kännedom. Då hundra dagar gått uttalade sig åklagaren och sa att fallet riskerade bli ett så kallat kallt fall.
Tystnaden lägrar sig och vi vet givetvis inte om polisen sitter på information allmänheten inte känner till, eller om fallet är ett sådan mysterium som det framställs som.
Men en sak är klar. Den enda rimliga orsaken till att Momika sköts till döds var politisk. Och politiska mord brukar väcka större uppmärksamhet än vad detta gjort i Sverige. Utomlands väckte skjutningen genast stor uppmärksamhet. Al-Qaida firade händelsen. I turkiska medier rapporterades mordet som en stor seger för islam och Momika önskades lycka till på vägen till helvetet.
Men här hemma verkar det som om många tycker att Momika var en bråkig en som ställde till besvär, att det är skönt att ha blivit av med honom. Det är en åsikt som privatpersoner kan ha och som många också gav uttryck för i sociala medier. Men den officiella tystnaden, då ett politiskt mord ägt rum i Sverige, är en annan sak.
Politiska mord brukar följas av fördömanden från landets högsta ledning. I just Momikas fall finns det dessutom särskilt stor anledning att misstänka att mordet utfördes på beställning från främmande makt. Det är inte särskilt långsökt att gissa på ett muslimskt land. Närmast till hands att gissa på är Iran, som vi vet agerar i Sverige. Vi vet att de skickat agenter till Sverige i syfte att mörda flera kända svenska judar. Vi vet att de via gängkriminella försökt utföra sabotage.
Momika hade tidigare stridit i ett kristet förband i Irak mot ISIS. Förbandet tillhörde Imam Ali-brigaderna, som fick understöd från Iran. Att han hemlighöll detta när han sökte uppehållstillstånd i Sverige var orsaken till utvisningsbeslutet.
Kritik mot religion bör framföras genom argument och förnuft, inte genom provokationer. Momikas koranbränningar, som han dessutom använde i marknadsföringssyfte för att dra in pengar, var verkligen inte rätt väg att gå. Att han dessutom orsakade en diplomatisk kris vilket gjorde att Turkiets president Erdogan under lång tid vägrade godkänna Sveriges NATO-ansökan, gjorde sannerligen inte saken bättre.
Den svenska yttrandefriheten är grundlagsskyddad och en urgammal rättighet, en viktig del av det bästa i den svenska kulturen. Vad vi förmodligen ytterst sällan tänker på är att en sådan rättighet måste skyddas på två sätt; dels genom att rätten upprätthålls också för människor som använder den i syften som är både upprörande och osmakliga, dels genom att vi inte går över en viss gräns där offret för att upprätthålla rätten blir större än förtjänsten. Momika tangerade den gränsen.
Men det spelade ingen roll. Han hade ett dödshot vilande över sig och det är givetvis ett svenskt misslyckande att han mördades. Att mördaren verkar få gå fri är ett ännu större misslyckande. Det skickar en signal till främmande länder som kan ha intressen av att utföra politiskt våld, att i Sverige klarar man sig undan.
Men den totala tystnad det officiella Sverige verkar ha ålagt sig är det största misslyckandet.