Papperslösa personer vänder sig i allt lägre utsträckning till den offentliga sjukvården i Sveriges storstadsregioner, trots att de enligt lag har rätt till vård. Besöken har mer än halverats i flera regioner sedan 2022. – Ökad rädsla är en viktig förklaring, säger Jacob Lind, migrationsforskare vid Malmö universitet, till DN.
Sedan 2013 är regionerna skyldiga att erbjuda papperslösa vuxna vård och tandvård som inte kan anstå. Begreppet omfattar inte enbart akutvård utan även exempelvis uppföljande behandling och åtgärder för att förhindra allvarligare sjukdom. Papperslösa barn har rätt till samma vård som övriga barn i regionen. Trots lagskyddet visar utvecklingen i samtliga tre storstadsregioner en tydlig nedgång. Skånes vändpunkt sammanföll med 2022, året då Tidöavtalet presenterades med förslaget om informationsplikt, rapporterar DN.
