Polisen har på Bulletins begäran skickat statistik över antalet anmälda våldsbrott mot barn för åren 2016 till och med 2020, och för jämförelseperioden januari till och med oktober. Den visar att de anmälda sexualbrotten mot barn har ökat dramatiskt det gångna året. 

År 2019 fick Polisen in 8 138 anmälningar om sexualbrott mot barn under januari-oktober. År 2020 var antalet anmälningar under samma period 9 467, vilket är en ökning med 16 procent på ett år. Ökningen för i år är nästan dubbelt så stor som den näst högsta noteringen de senaste fem åren, mellan 2017 och 2018, då antalet anmälningar ökade med cirka nio procent, från 7 412 till 8 083. 

– Det är kanske för tidigt att svara på vad ökningen beror på men det verkar som om övergreppen på nätet har ökat i många delar av världen i samband med pandemin. Det kan kanske förklara varför sexualbrotten har ökat, säger Mikael Thörn, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Som internetrelaterade sexualbrott mot barn räknas bland annat spridning av barnpornografi och grooming. Grooming är när gärningsmannen kontaktar barn under 15 år, på exempelvis ett chattforum, med syftet att senare träffa barnet för sexuella ändamål.

“Gränsdragningen har förskjutits för många pojkar och unga män.”

Mikael Thörn arbetar för närvarande med ett regeringsuppdrag om hur personer utsatta för våld i nära relationer och hedersrelaterat förtryck ska få stöd under coronapandemin. Han har tidigare bland annat arbetat som utredare i Göteborgs stad och på Regeringskansliet med frågor rörande barnmisshandel, sexuella övergrepp på barn och hedersvåld.

Den mest utsatta gruppen för sexuellt våld är flickor och unga kvinnor, framhåller Mikael Thörn. Och problematiken är bred, menar han.  

– Här behöver samhället bli bättre på att synliggöra utsatthet samt ge stöd till utsatta, säger han och fortsätter:

– Det har skrivits mycket i medierna nyligen om flickor som kanske tvingas ställa upp på hårt sex trots att de egentligen inte vill och sedan har de flera skador när de kommer till ungdomsmottagningen. Gränsdragningen har förskjutits för många pojkar och unga män.

Pandemin och digitalisering påverkar

Lena Larsson arbetar som polis på ISÖB, Internetrelaterade sexuella övergrepp på barn, inom NOA (Polisens nationella operativa avdelning). Hon säger att det inte går att ge ett rakt svar på varför antalet anmälningar om sexualbrott mot barn har ökat. Däremot menar hon att brotten som sker på internet står för en stor del av ökningen. 

– I takt med att samhället digitaliseras, med fler appar och spelplattformar, så finns det också större möjligheter för barn att vara ute på nätet. Där finns många av dem som är intresserade av att utnyttja barnen på olika sätt, säger Lena Larsson.

Hon poängterar också att det finns många organisationer, som till exempel Ecpat, som har haft kampanjer riktade till barn och ungdomar om att anmäla sådana övergrepp.

– Så om det både finns fler barn på nätet och fler som vet om att man ska anmäla så ökar också anmälningsstatistiken, säger hon. 

Men varför har antalet anmälningar ökat så drastiskt just i år?

– Om jag gör en kvalificerad gissning så kan jag tänka mig att pandemin har en del i det. Det är fler som sitter hemma och då blir det att man tar till nätet som substitut för att vara ute och röra på sig, säger Lena Larsson.

Står för hälften av ökningen

Bulletin har även frågat Brottsförebyggande rådet, Brå, om Polisens siffror över ökade anmälningar gällande sexualbrott mot barn. Brå svarar i ett mejl att ”det skulle krävas mer djupgående analyser för att svara på vad den stora ökningen beror på”, men tillägger att det finns två övergripande faktorer som bidrar till utvecklingen.

Den ena är att det finns en generell trend av ökning av anmälda sexualbrott som kan ”kopplas till förändringar i sexualbrottslagstiftningen”, vilket innebär att fler gärningar än tidigare bedöms som våldtäkt. Utöver lagstiftningen kan även förändringar i anmälningsbenägenheten påverka, skriver Brå.

Men det är inte bara de internetrelaterade sexualbrotten mot barn som har ökat.

Den andra faktorn är att ungefär hälften av ökningen av sexualbrott mot barn kan förklaras med att "Utnyttjande av barn under 18 år för sexuell posering" ökade med mer än 600 brott, jämfört med januari-oktober 2019. Brå påpekar dock att de inte kan veta orsaken till den kraftiga ökningen av just den brottstypen. 

Men det är inte bara de internetrelaterade sexualbrotten mot barn som har ökat. I Brås egen preliminära kriminalstatistik för första halvåret 2020 står det att de anmälda våldtäktsbrotten mot barn i åldern 0–17 ökade med 13 procent, jämfört med första halvåret 2019, till 1 860 anmälda brott.

Lågt prioriterat och generella brister

Samtidigt som de anmälda sexualbrotten mot barn har ökat i år, och då främst brott som är kopplade till övergrepp via nätet, har polisregionerna fått kritik för sin hantering av internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn.

I november avslöjade SVT:s Veckans brott att en hemlig rapport från NOA bland annat hade dokumenterat att vissa misstänkta barnpornografibrott lades ner med en felaktig motivering om att de inte var olagliga.

– Ett av de viktigaste momenten är att utreda de anmälningar som kommer in när det handlar om brott mot barn. Det är allvarligt att det området blev bortprioriterat. Brotten måste utredas sakligt och grundligt, säger Mikael Thörn.

"Det här med att det skulle vara lågstatus har i alla fall jag aldrig hört talas om, och jag har jobbat som polis i 32 år. Däremot är det ett väldigt jobbigt arbete." 

Han påpekar att det finns generella brister i hanteringen av våldsbrott mot kvinnor och barn såväl inom den kommunala socialtjänsten som inom Polisen. En anledning till det är att dessa brott betraktas som ”lågstatus”, menar Mikael Thörn.

– Det är min erfarenhet sedan tidigare, vilken har bekräftats av flera poliser, att arbetet inom Polismyndigheten när det gäller våld mot barn och kvinnor, sexualbrott och hedersvåld har varit lågt prioriterat. Där behöver det ske en förändring. Mord och gängkriminalitet är det som har hög status, säger han.

“It-kunskapen inte så hög”

Lena Larsson säger däremot att just internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn är ett högt prioriterat område inom Polismyndigheten. 

– Det här med att det skulle vara lågstatus har i alla fall jag aldrig hört talas om, och jag har jobbat som polis i 32 år. Däremot är det ett väldigt jobbigt arbete. Man får träffa många som har farit illa. Det tär på de personer som jobbar med det här.

– Jag var med när Polisen byggde upp Nationellt it-brottscentrum och de sju regionala it-brottscentren som till stor del har full personalstyrka. Det har gjort att förmågan att bekämpa brotten har ökat.

Vad anser du om NOA-rapportens kritik om att polisregionerna brister i hanteringen av sexbrott mot barn på nätet?

– Först och främst vill jag säga att det som fanns i rapporten som jag har läst, det är siffror som regionerna själva har rapporterat in, om hur det ser ut hos dem, säger Lena Larsson och tillägger:

– Men om man ska vara helt ärlig så är den generella it-kunskapen ute i Polismyndigheten inte så jättehög. Det är kanske det som gör att problemet inte blir angripet på rätt sätt. Men vi håller på med stora utbildningsinsatser vad gäller den biten, så det kommer att bli bättre. Men allt sådant tar tid. 

Vad säger du om uppgifterna om att vissa misstänkta barnpornografibrott har lagts ner med motiveringen att de inte var olagliga?

– Det beror på vad man har för bevisning. Något som kan se ut som ett brott från början behöver inte vara ett brott i slutänden. Sedan kan jag inte gå in på specifika fall för det har jag inte insikt i på det sättet.

Har utredningar av mord och gängkriminalitet högre status än utredningar av sexuella övergrepp på barn?

– Nej, det tycker jag inte.

TEXT: Ana Cristina Hernàndez