Användningen av kontanter i Sverige har ökat kraftigt den senaste tiden. Det är flera faktorer som ligger bakom trendbrottet, dels handlar det om Rysslands invasion av Ukraina, dels handlar det om ungdomars svängning gällande kontanter.
– Det är en svängning, men ingen quickfix, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret till Bulletin.
När banker och mataffärernas betalningssystem hackas och världsläget blir allt mer osäkert ökar också kontantanvändningen i Sverige. Att det är en märkbar ökning är både sött och surt enligt Björn Eriksson, ordförande i Kontantupporet.
– Jag tycker förstås att det är roligt att användandet av kontanter ökar, men det ligger en tråkig historia bakom detta i och med invasionen av Ukraina, säger han till Bulletin.
Mellan februari och mars skedde en kraftfull ökning av kontantanvändandet i Sverige, rapporterar SCB i en rapport.
– Förändringen mellan februari och mars sticker ut från tidsserien. Då ökade kontantanvändningen med 7,57 procent, den enskilt största ökningen under en månad sedan år 2000, säger Tove Åkerrén Ögren, nationalekonom på SCB.
Björn Eriksson som kämpar genom Kontantupporet för att hanteringen av kontanter i Sverige inte ska fasas ut tror att svenskarna ser den senaste tidens händelser som en väckarklocka för svenskarna.
– Det är bra att varningen kommer och att det börjas handlas med kontanter. Jag tror att det kommer att fortsätta att dra åt det hållet, men det är ingen quickfix, säger han.
Ungdomar mer analoga
En stor del i ökningen av användningen av kontanta medel är ungdomar, speciellt födda efter 2000. De är mer analoga än de som är födda på framför allt 60-, 70- och 80-talen. Även här har Eriksson en teori om vad det kan bero på.
– Ett argument är att de unga inte litar på övervakningssamhället, där alla transaktioner loggas och de känner att myndigheterna kan ”hålla koll på dem”. För dem handlar det om integriteten.
Stora skillnader i EU
Inom EU är skillnaden mellan kontant- och kortbetalning stor. Till exempel i Tyskland och Spanien finns det affärer och restauranger som enbart tar kontanter. I Sverige är det tvärt om.
Före svängningen var det många som tippade att Sverige skulle bli det första landet i EU som enbart tillåter kort och elektroniska betalningar. Spanien har gått en helt annan väg än Sverige, här klubbades en lag som tvingar banker att ha kontanter och för ett år sedan förbjöds kontantfria butiker i landet.
Under 2000-talet har summan kontanter i omlopp varierat kraftigt. Så sent som i september fanns det cirka 64 miljarder kronor i kontanter i Sverige. Vid millennieskiftet var den summan 82 miljarder kronor. Som mest var det 100 miljarder kronor i omlopp under finanskrisen 2008. Som lägst hade Sverige 54 miljarder kronor i omlopp, 2017, enligt siffror från SCB.
Läs även: MSB: Kontanter hemma viktigt för krisberedskap – 2 000 kr per person
