Enligt forskningsinstitutets Sipris senaste rapport ökade Europas samlade försvarsutgifter med 13 procent år 2022, justerad för inflation. Ökningen är huvudsakligen driven av Rysslands invasion av Ukraina, och är den snabbaste ökningstakten som uppmätts något år sen kalla krigets slut.
Bland de nordiska länderna är Sverige och Finland de länder som rustat upp snabbast. Finland är det EU-land som ökade sina försvarsutgifter mest, med hela 36 procents ökning av landets redan förhållandevis höga försvarsbudget. Ökningen var 12 procent i Sverige, vilket också är bland de länder i världen som rustade mest förra året.
Sverige spenderade totalt cirka 80 miljarder kronor på försvaret under 2022 enligt statistiken, motsvarande 1,3 procent av Sveriges BNP. Biträdande direktör vid Sipri Joakim Vaverka sa till SVT:
– Nu när Sverige aviserat om medlemskap i Nato så finns det ju ett krav att man ska lägga 2 procent av sitt BNP på militärt försvar. Så det är den ökningen vi ser nu och det kommer att öka.
Mest ökade utgifter naturligt nog i Ukraina, där försvarsutgifter mer än 6-dubblats på ett år, till stor del finansierat av USA och övriga västländer. Officiella försvarsutgifter bedömdes vara cirka 450 miljarder kronor i Ukraina och närmare 900 miljarder kronor i Ryssland, även om båda estimat är osäkra då båda länder hemligstämplar militär aktivitet.
Två andra länder som rustar snabbt är Indien och Japan, som båda ökade sina militärutgifter med 6 procent. Japan som under efterkrigstiden hade en liten militär lägger nu 1.1 procent av BNP på försvaret, vilket är den högsta andelen av sin ekonomi Japan lägger på försvar sedan 1960.
USA har fortsatt världens överlägset största försvarsmakt med en budget på över 9000 miljarder kronor, eller 3.5 procent av landets BNP. Kinas utgifter ökade med 4 procent till ca 3000 miljarder kronor.
