Socioekonomiskt svaga grupper har drabbats hårt av covid-19, med högre dödstal än andra. Nu vill forskare utreda om ojämlikhet vägdes in i besluten om åtgärder när pandemin tog fart.

Alla har inte samma förutsättningar att följa rekommendationerna för att minska smittspridningen, skriver forskare och vårdpersonal i en rapport från Delegationen för migrationsstudier, en kommitté tillsatt av justitiedepartementet. Studien heter ”Miljonprogram, migranter och utsatthet för covid-19, Policy Brief 2021:2”

De skilda förutsättningarna har gjort att pandemin slagit hårdare mot dem som bor fler på mindre yta, som inte kan jobba hemma och som måste resa kollektivt till arbetet. Människor som har sämre ekonomiska förutsättningar och ofta är utrikesfödda.

Brist på strategi

Under pandemin har det enligt rapporten saknats en strategi för att sociala skillnader inte ska påverka utsattheten för covid-19.

­– Jag tror att man blev överrumplad i mars och i första hand gjorde det som fungerade för det stora flertalet, säger Erik Hansson, läkare i allmänmedicin och doktorand vid Göteborgs universitet, som är en av författarna.

Han efterfrågar samverkan mellan olika nivåer. Beslutsfattarna behöver lyssna på primärvården och lokala grupper i områden där utsattheten är stor, för att kunna anpassa åtgärderna på rätt sätt.

– Man har inte insett att rekommendationer för att minska smittspridningen inte går att följa överallt. Eller att smittan sprids även om man följer rekommendationerna, för att man jobbar utanför hemmet och bor flera i samma hushåll, säger Erik Hansson.

Primärvården central

Viktigt är att primärvården inte försvagas eller digitaliseras i alltför stor utsträckning. Vården behöver finns på plats lokalt för att följa hur människor lever och vilka behov de har. Även kontakten med föreningar för människor från olika länder ser Erik Hansson som väsentlig.

Sverige har ett mål om god och jämlik hälsa. Huvudbudskapet från forskarna är att utreda om man tagit hänsyn till det i besluten under pandemin och undersöka varför det brustit.

TEXT: Helena Björk/TT

Fakta: Ojämlik smittspridning

Under mars–maj i fjol dog ungefär tre gånger så många personer över 40 år som var födda i Somalia, Syrien och Irak, jämfört med genomsnittet de senaste fyra åren.

Bland svenskfödda och personer från andra västländer över 65 år i Sverige, ökade dödligheten med ungefär 20 procent under samma period. Bland personer mellan 40 och 64 år sågs ingen ökad dödlighet i gruppen.

Födelseland ses som en indikator på materiella och sociala faktorer som bedöms påverka smittspridningen.

Källa: Delegationen för migrationsstudier. Studien heter ”Miljonprogram, migranter och utsatthet för covid-19, Policy Brief 2021:2”