Sveriges lärare möter en lavin av kränkningsanmälningar. Antalet har ökat med nästan 50 procent på två år och även grundlösa anmälningar leder till att lärare stängs av eller omplaceras, rapporterar tidningen Vi Lärare. Ett litet missförstånd räcker idag för att en lärare ska utsättas för utredningar och misstänkliggörande.
Antalet kränkningsanmälningar i Stockholms skolor har ökat markant de senaste åren – från 9 066 år 2022 till 13 456 under 2024. Samtidigt vittnar lärare om hur anmälningar kan få allvarliga konsekvenser för både yrkesutövningen och arbetsmiljön.
– Det går i vågor och nu är min upplevelse att kränkningsanmälningarna ökar. Att en kränkningskultur vuxit fram. Förr sa eleverna att de kände sig orättvist behandlade om de fått en tillrättavisning, idag har de blivit kränkta, säger Elisabeth Sandstedt, Sveriges Lärares skyddsombud i Stockholm, till Vi Lärare.
När ord misstolkas
Sandstedt var själv nära att bli anmäld när hon berömde en klass med att de var ”i särklass”. Elever som inte kände till uttrycket tolkade det som att de var en ”särklass” i behov av särskilt stöd.
– Eftersom jag hade en god relation till dem så lyssnade de när jag förklarade vad jag menat så det löste sig utan anmälning. Men hade de haft ett horn i sidan till mig hade det kunnat bli en utredning. Så tunn är gränsen, berättar hon för Vi Lärare.
Gemensamma mönster i anmälningarna
Ett återkommande mönster enligt Sandstedt är att skolledningar ofta utgår från att en kränkning har skett innan utredningen ens påbörjats. Hon noterar flera problematiska aspekter i hanteringen:
- Utredningar drar ofta ut på tiden, där vittnesmål samlas in med flera veckors mellanrum
- Lärare kan erbjudas nya arbetsuppgifter eller klassbyte även när de friskrivs från anklagelser
- Många lärare orkar inte stå upp för sig själva i samband med felaktiga anmälningar
– Anmälningarna tar ofta väldigt hårt på den enskilde läraren. Även om läraren frias så säger många att de känner sig slutkörda, manglade och vingklippta. Det tar så mycket tid och kraft, förklarar Sandstedt.
Påverkar undervisningskvaliteten
Sandstedt understryker att hon är medveten om att allvarliga kränkningar förekommer som behöver hanteras. Men konsekvenserna av ogrundade anmälningar drabbar inte bara lärarna utan också eleverna.
– Hur skapar man en relation till sina elever om man förväntas vara helt utslätad? Att skämta med eleverna är mycket riskabelt. Att tillrättavisa för att få ordning på lektionerna kan innebära att man blir avstängd i månader. Rädslan många lärare känner hämmar dem och det drabbar alla genom sämre undervisning, säger Sandstedt till Vi Lärare.
Enligt Stockholms stad, som är huvudman för skolorna, beror ökningen på att skolorna förbättrat sitt systematiska trygghetsarbete. Men Sandstedt menar att trenden måste brytas för att säkerställa både lärares arbetsmiljö och utbildningskvalitet.
