Kravet: Bankerna måste ta större ansvar för bedrägerier på nätet
Bankbedrägerier fortsätter att göda kriminella nätverk med stora summor pengar. Nu kräver Villaägarna och flera andra organisationer att nästa regering ändrar lagstiftningen så att bankerna tvingas ta en större del av de ekonomiska förlusterna när kunder luras på pengar.
Enligt en debattartikel som publicerats av Villaägarna har brottsvinsterna från bankbedrägerier ökat med 24 procent mellan februari och juli 2026 jämfört med samma period året innan.
Bedragarnas intäkter uppges nu motsvara omkring en miljon kronor om dagen. Under samma period har antalet polisanmälningar legat runt 100 om dagen. Samtidigt är risken för att bedragarna ska åka fast liten.
Uppklarningsprocenten för bedrägerier har enligt Brottsförebyggande rådet halverats sedan 2016 och ligger på omkring tre procent. Det innebär att en överväldigande majoritet av brotten inte klaras upp, vilket enligt debattörerna gör bedrägerier till en attraktiv inkomstkälla för kriminella nätverk.
Kunderna får ta den största ekonomiska smällen
En central del av kritiken handlar om hur förlusterna fördelas mellan bankerna och deras kunder. Enligt debattartikeln står bankerna för omkring tio procent av förlusterna från bankbedrägerier, motsvarande 30–40 miljoner kronor om året. Bankkunderna får däremot bära förluster på uppskattningsvis 300–400 miljoner kronor.
Problemet blir särskilt tydligt när bedragare manipulerar sina offer till att själva godkänna en betalning eller överföring. Eftersom kunden då har medverkat till transaktionen riskerar personen att själv få stå för förlusten, trots att överföringen skett efter att bedragaren lurat eller pressat fram ett godkännande.
Debattörerna menar att dagens system ger bankerna för svaga ekonomiska incitament att förbättra säkerheten. När kunderna tar merparten av smällen behöver bankerna inte bära hela kostnaden för bristande skydd. Det kan enligt resonemanget bli billigare att acceptera bedrägerier än att investera i ytterligare säkerhetsåtgärder.
Samtidigt pekar de på att de fyra storbankerna Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken tillsammans redovisade vinster på 177 miljarder kronor under 2025. Enligt debattörerna har banksektorn därför ekonomiska förutsättningar att ta ett betydligt större ansvar.
Vill se brittisk modell för ersättning
Kravet är att den kommande regeringen inför lagstiftning som stärker möjligheterna för både konsumenter och mikroföretag att få ersättning efter bankbedrägerier. Som förebild lyfter debattörerna fram Storbritannien, där reglerna för kompensation är mer generösa.
Grundprincipen bör enligt förslaget vara att banken ersätter kunden när denne har lurats att godkänna en överföring, så länge kunden inte har agerat grovt vårdslöst. Även personer som bedömts ha varit grovt vårdslösa bör kunna få ersättning om deras utsatta situation gjort det svårt att värja sig mot bedragaren.
Ett alternativ är att inrätta en statlig ersättningsgaranti som finansieras genom obligatoriska avgifter från bankerna. Avgifterna skulle kunna anpassas efter hur stora bedrägeriförluster respektive bank har, så att banker med fler drabbade kunder får betala mer.
En sådan modell skulle enligt debattörerna både stärka brottsoffrens ställning och ge bankerna större ekonomiska skäl att förebygga bedrägerier. De menar också att en statlig prövning av ersättningskraven skulle kunna ge en mer rättssäker hantering än om bankerna ensamma avgör vilka kunder som ska kompenseras.
Vill offentliggöra bankernas bedrägeristatistik
Organisationerna vill även att Finansinspektionens statistik över bankbedrägerier ska offentliggöras. I dag saknar kunderna enligt debattörerna tillgång till tillräcklig information för att jämföra hur väl olika banker skyddar sina kunder.
Om statistiken blev tillgänglig skulle konsumenterna lättare kunna välja banker med bättre säkerhet. Samtidigt skulle banker med många bedrägerier få större press på sig att förbättra sina skyddssystem.
Debattörerna efterlyser dessutom åtgärder för att begränsa spridningen av personuppgifter och försvåra för bedragare att dölja sina identiteter vid kommunikation via telefon och e-post.
Bakom kraven står företrädare för bland andra Riksförbundet FUB, Småföretagarnas Riksförbund, Sveriges Konsumenter, SKPF Pensionärerna, SPF Seniorerna, Brottsofferjouren Sverige, Villaägarnas Riksförbund och PRO.
