”Nytorgsmannen” Andreas Holm, som bytt namn till Fredrik Lundgren, är en av Sveriges värsta serievåldtäktsmän och dömdes i november 2021 till fem års fängelse för sju våldtäkter och en rad sexuella övergrepp, sexuella ofredanden och andra brott.

I mars i år blev Lundgren villkorligt frigiven, trots att återfallsrisken bedömdes som hög. Han belades med fotboja och fick vistelseförbud på södermalm, där han tidigare bott. Lundgren flyttade till Skåne, och i september beslutades att förlänga tiden med fotboja på grund av misskötsamhet och fortsatt hög risk för återfall i brott.

På onsdagen greps Lundgren som misstänkt för en ny våldtäkt, enligt uppgift i Expressen mot en tonårsflicka bosatt på ett HVB-hem i skånska Hörby. Efter att uppgifterna om de nya misstankarna blivit kända har kritiken mot hans villkorliga frigivning varit hård.

Åkesson (SD): ”En gigantisk skandal”

– Jag skäms för mänskligheten. Det gör mig så arg. Man har slagit fast att det finns en hög risk för återfall och dessutom – hur ska en fotboja kunna hindra honom för att utsätta kvinnor för sexuellt våld? Han kan ju fortfarande ta hem kvinnor och unga tjejer till sig, säger Malin, som var en målsägande i rättegången mot Lundgren, till Expressen.

– Det är ju en gigantisk skandal med tanke på vad han har utsatt många människor för tidigare, och fick ett ganska menlöst straff. En person som är så farlig ska inte vara lös, säger Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson till SVT.

– Det är oerhört upprörande. Många människor är förstås arga, och en del rädda. Det måste naturligtvis göra att man fortsätter att arbeta med att se hur vi kan ha en lagstiftning som gör att Sverige är tryggt, säger Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

– Det visar att den omläggning vi håller på med är absolut nödvändig. Man ska ha längre straff för våldtäktsbrott och om man har hög återfallsrisk ska man inte komma ut över huvud taget, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Släpptes fri trots polisanmält mordhot

På onsdag kväll tog SVT:s Aktuellt upp fallet med Lundgren, som blev frisläppt trots att han polisanmäldes för mordhot mot en kriminalvårdare under sin tid på anstalt.

Beslutet att frige Lundgren trots det anmälda mordhotet togs av kriminalvårdens enhetschef Lisa Gezelius, som säger till Aktuellt att att ett mordhot räknas som ”en brottslig handling” och inte som misskötsel.

– Om man begår allvarliga nya brott i fängelse ska de polisanmälas av Kriminalvården. Då blir det en fråga för polisen att hantera, säger hon till Aktuellt.

Aktuellt: Så ett sådant påhopp är inte misskötsel?

– Om man har polisanmält en situation ska polisen utreda brottet. I vissa fall kan man bli lagförd och få en ny dom för det nya brottet, och då ses det som dubbelbestraffning om Kriminalvården också skulle skjuta upp den villkorliga frigivningen. Så det hanteras i två olika led, säger Lisa Gezelius.

Förundersökningen mot Lundgren om det polisanmälda hotet lades emellertid ned på grund av att brott inte kunde styrkas, enligt beslutet som SVT tagit del av. Kanalen uppger att det polisanmälda mordhotet därmed klassades som misskötsamhet, vilket ändå inte räckte till som skäl att uppskjuta frigivningen.

”Tiden efter villkorlig frigivning är mycket skör”

Medverkar i Aktiellt gör även Kriminalvårdens expert på frivårdsfrågor Christina Thingwall, som säger att anledningen till Lundgrens frigivning är att kraven på att skjuta upp en frigivning är ”väldigt högt ställda” enligt dagens lagstiftning.

– Då väger man till exempel inte in vilka brott personen är dömd för, eller hur långt straffet var eller hur hög återfallsrisken är, säger hon till Aktuellt och fortsätter:

– Det är många som har reagerat på det idag, att man villkorligt friget personer och ställer dem under övervakning trots att det finns en hög återfallsrisk. Men inte ens där kan man säga att lagstiftningen medger att man kan skjuta upp den.

När Aktuellt frågar Thingwall vad Kriminalvården anser om dagens lagstiftning säger Thingwall att det utdömda straffet ”övergår i en annan form” när en person blir villkorligt frigiven.

– Det blir ett straff i frihet, där insatserna som man har planerat för personen under anstaltstiden fortsätter, men fritt i samhället. Det kanske var andra vårdgivare än kriminalvården inblandade också.

– Den tiden ger ju personen som är dömd en möjlighet att faktiskt skaffa sig en tillvaro efter fängelsestraffet och minska risken för återfall och brott.

Aktuellt: Det låter som du är skeptisk till att skärpa reglerna för villkorlig frigivning?

Här nickar Christina Thingwall.

– Att ge den här personen som är dömd en övervakningstid är också att ge personen möjlighet att få fortsatta insatser även i frihet. Och tiden efter villkorlig frigivning är mycket skör. Skulle man sitta hela fängelsestraffet, alltså avtjäna hela straffet, ja, då är det antagligen så att man inte kommer få det här stöder efteråt.