Det juridiska könet avgör placering på anstalt för kvinnliga och manliga fångar. Det innebär att en man som fått sitt juridiska kön ändrat kan komma att placeras på kvinnoanstalt – utan att ha gjort några operationer. Undantagsvis kan man dock göra individuella prövningar, skriver Kriminalvården, som inte för någon statistik över intagna som bytt juridiskt kön.
”För Kriminalvården har det tidigare och kommer vara även nu framgent, det juridiska könet som avgör placering på anstalt för kvinnor eller män. Bakgrunden till detta är en dom från kammarrätt”, skriver Emma Ekstrand, avdelningschef för anstalt, häkte, frivård, i ett mejl till Bulletin.
”Grunden i fängelselagen är också att vi inte ska blanda män och kvinnor (utifrån juridiskt kön) och den huvudregeln kvarstår även framgent. Det kommer dock finnas möjlighet att undantagsvis göra en individuell prövning och placera utifrån lämplighet, exempelvis vid könsbyte, och det bedöms vara uppenbart olämpligt att placera utifrån det juridiska könet”, fortsätter hon.
Praktiska utmaningar
Vidare skriver Ekstrand att detta kan komma med praktiska utmaningar när klienten ska verkställa sin fängelsedom, men att det ligger i Kriminalvårdens grunduppdrag att anpassa verkställigheten utefter förutsättningarna hos individen – oavsett vilka förutsättningar det handlar om.
”För varje klient gör vi en utredning och bedömer risker och behov och tar ställning till säkerhetsaspekter, och i detta ingår även anstaltens generella rutiner som kan påverka om den intagne exempelvis är i en könsbytesprocess”, skriver hon.
”Detta är i många fall en komplex situation med många hänsyn att ta, inklusive att individen är dömd och ska verkställa ett fängelsestraff som domstolen dömt ut. Men i grunden är Kriminalvårdens personal vana vid att hantera intagna utifrån deras individuella förutsättningar.”
Ingen statistik
Om en intagen byter juridiskt kön påbörjas en omplaceringsprocess, skriver Ekstrand. Någon statistik över intagna som bytt kön förs emellertid inte av Kriminalvården.
”Kriminalvården för ingen statistik över intagna som bytt kön, varken juridiskt kön eller biologiskt kön. Kriminalvården har viss erfarenhet sedan tidigare av individer som byter juridiskt kön under pågående anstaltsverkställighet och hanterar dessa individuellt”, skriver Ekstrand.
Dråpdömd placerades på kvinnoanstalt
Ett känt exempel på en intagen som gjort just det är Kim Marie Johansson, som tidigare hette Kristoffer Johansson.
I maj 2013 dödade och styckade Kristoffer Johansson sitt ex Vatchareeya Bangsuan, 20, i Boden. Han blev sedermera dömd till tio års fängelse för dråp i hovrätten.
Under sin tid i fängelse genomförde Johansson en så kallad ”könskorrigering” och ansökte sedan om att få byta anstalt till kvinnofängelset Hinseberg. En önskan som gick igenom efter att Johansson först fått avslag från Kriminalvården, rapporterar Expressen.
”Det är viktigt att poängtera att om en person önskar byta kön är det egentligen inte en fråga för Kriminalvården, utan individen har ju självbestämmanderätt i den frågan, men vi hanterar de omständigheter detta kan medföra, exempelvis byte av anstalt”, skriver Emma Ekstrand.
”En fängelsedom kan såklart innebära att den intagne begränsas på ett sätt som en person som inte är dömd och lever i frihet gör, men individen har naturligtvis rätt att byta kön även under fängelsevistelse.”
Juridiskt könsbyte lättare med ny lag
I och med att den omstridda nya könstillhörighetslagen träder i kraft den 1 juli i år blir det lättare att byta juridiskt kön.
Enligt de nya riktlinjerna ska bedömningar bara utgå från personens egen berättelse. Läkare, psykologer, psykoterapeuter och kuratorer får inte ta hänsyn till faktorer som hur personen ser ut, klär sig eller hur länge personen känt att det juridiska könet inte stämmer.
