Samtliga dömda för gängmord 2022 hade utändsk bakgrund. Det visar en granskning gjord av Bulletin. – Det som är väldigt intressant med den här granskningen ni har gjort är att det visar att inte bara är man överrepresenterad, utan man utgör hundra procent av de som är dömda., säger kriminologen Ardavan Khoshnood till Bulletin.
Bulletin har undersökt samtliga 60 personer dömda för dödligt våld år 2022. Granskningen visar att nära två tredjedelar av dömda hade utländsk bakgrund. För mord med koppling till gängmiljön hade samtliga 18 dömda gärningsmän – eller hundra procent – utländsk bakgrund.
Läs även: Bulletin avslöjar: Samtliga dömda för gängmord hade utländsk bakgrund
Efter att kriminologen och docenten Ardavan Khoshnood tagit del av granskningen är det första han tänker på hur många som i överhuvudtaget dömdes för gängrelaterade mord 2022 jämfört med tidigare år.
– Gangsterbrott, och då menar jag mord och dråp relaterade till gangstervärlden och den kriminella miljön, är svåra att lösa. Tidigare har polisen legat på [ungefär] 20-30 procent. Men 18 stycken på ett år är väldigt många.
Vad gäller samtliga dömdas utländska bakgrund säger han:
– Egentligen är det ju inget överraskande, med tanke på hur det ser ut i Sverige och hur det ser ut när det gäller tidigare studier som har gjorts. Brottsförebyggande rådet (Brå) har till exempel tidigare gjort studier där de skriver att personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade som misstänkta i olika brott och brottsutredningar.
”En enorm överrepresentation”
Khoshnood pekar även på att det finns studier från självständiga forskare – däribland han själv – som i olika studier har kunnat visa att personer med invandrarbakgrund är överrepresenterade vad gäller olika sorters brottsstatistik.
– Men det som är väldigt intressant med den här granskningen ni har gjort är att det visar att inte bara är man överrepresenterad, utan man utgör hundra procent av de som är dömda. Då handlar det om en enorm överrepresentation när man jämför hur många invandrare vi har i det här landet och hur stor andel av dem som döms för så grova brott.
Kriminologen tycker Bulletins granskning borde föranleda att forskare tittar närmare på frågan och djupdyker i domarna. Detta för att få en bild av vilka gärningsmännen är och hur de har hamnat i den sortens brottslighet.
– Kan vi då se gemensamma faktorer? Till exempel att de har invandrarbakgrund. Då blir det kanske också enklare för oss att kunna gå in med brottsförebyggande åtgärder.
Det kan exempelvis röra sig om andra generationens invandrare som föds i ett specifikt område, menar Khoshnood.
– Det kanske är dit vi ska rikta våra brottsförebyggande resurser. Men vi vet ju inte, vi vet alldeles för lite om det här rent forskningsmässigt.
