Explosioner har drabbat tusentals stockholmare direkt och påverkar hela regionen. Risken för minskad tolerans och ökad polarisering växer i spåren av våldsvågen, enligt kriminolog Sven Granaths analys i Mitt i.
När Mitt i kartlade sprängdåden i Stockholm från början av 2023 fram till idag räknade de 82 explosioner. I kartläggningen framkommer att över 2000 personer direkt berörts genom att vara bosatta på en drabbad adress. Ynglingar under 16 år och dåd riktade mot affärsverksamheter är inte medräknade.
– Då kan det få politiska konsekvenser till slut. Många börjar tänka ”vilka grupper är det som står för det här”? säger Sven Granath till Mitt i.
Flera personer har vittnat om de traumatiska upplevelserna. I Johanneshov beskriver en kvinna hur ”huset skakade och fönstret där hon sov gick i stora bitar” vid en explosion i januari. En 61-årig man i Farsta fick träflisor i benen och flög in i köket av tryckvågen från en bomb.
Polarisering hotar samhällsklimatet
Kriminologen Granath menar att den utbredda våldsvågen kan skapa uppgivenhet och att samhället kan få behov av att hitta de skyldiga. Detta kan göra det lättare att skärpa strafflagstiftningen.
Samtidigt påpekar han att det kan dröja tio år innan gängen besegras, en tidsplan han bedömer som ”ganska rimlig”.
– Nu har polisen börjat bli bättre på att klara upp skjutningarna. Samtidigt är det under hälften av sprängdåden som blir lösta, men jag skulle nog säga att man de senaste två åren kan se en tendens till viss ökning även där, säger Granath.
Han betonar också att det är de allra grövsta våldsbrotten som ökar, medan all annan form av våld fortsätter att minska i samhälle enligt honom.
