– Vi har offrat det mesta för att kunna äta något, säger Ali Chaito i Beirut.

Med en ekonomi i fritt fall och en pandemi som gör sitt för armod och kaos är hamstring numera vanlig i Libanon. Apotekens hyllor har tömts på läkemedel, vilket har fått den svarta marknaden att blomstra. Ett videoklipp från en matbutik, där kunder slåss om ett paket subventionerad mjölkersättning, har fått stor spridning.

Det libanesiska pundet har tappat 80 procent av sitt värde sedan hösten 2019, vilket har fått priserna att skjuta i höjden. I ett land som importerar det mesta av sin mat har statliga subventioner hittills dämpat uppgången något. Men i takt med att valutareserverna minskar har myndigheterna varnat för att de inte kommer att kunna ge den typen av hjälp särskilt länge till.

Värsta krisen på årtionden

Den ekonomiska krisen var redan före pandemin den värsta på årtionden och mer än hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Situationen förvärrades av den förödande explosionen i Beiruts hamn förra året som tog många liv och förstörde stora delar av den libanesiska huvudstaden.

– Att det gått så långt som att folk slåss i mataffären, det är fruktansvärt, säger Ali Chaito som bor i Beirut till TT.

– Jag och min familj har gjort stora uppoffringar för att kunna köpa något att äta. Men pengarna räcker knappt till det allra nödvändigaste som olja, ris och kött.

Ali Chaito arbetar som taxichaufför och hyr bilen. Han har svårt att betala ägaren eftersom pandemin och händelser som den senaste veckans protester med avstängda vägar och brinnande däck har gjort att körningarna minskat.

Tvingas låna för att betala räkningarna

Hans fru och 21-årige son jobbar i matbutik, men tjänar inte ens motsvarande tusen kronor i månaden, enligt Chaito.

– Vad ska vi göra med de pengarna? De räcker inte till mycket. Vi tvingas låna för att betala hyra, elräkningar och mat. Ibland får vi hjälp, säger han.

– Jag och familjen mår väldigt dåligt, både psykiskt och fysiskt. Det är hemskt att vakna på morgonen, en enda normal dag är en välsignelse för oss.

Ordet kollaps används ofta för att beskriva läget i Libanon – som inte heller har en regering på plats. Trots det är botten kanske inte nådd, enligt The Crisis Observatory vid American University i Beirut som konstaterar att ”det värsta kanske inte är här än”.

”Det är över”

Stora protester har blossat upp sedan 2019. De senaste åtta dagarna har uppretade demonstranter tänt eld på däck för att blockera vägar och manifestera sitt missnöje över landets ekonomiska sammanbrott och politiska dödläge.

– Vi har stängt vägar för att meddela alla: ”Det är över, vi har inget mer att förlora”. Vi har till och med förlorat vår värdighet, säger demonstranten Pascale Nohra till nyhetsbyrån AFP.

TEXT: Sofia Eriksson/TT

Fakta: Libanons kriser

Höjda priser på samhällsservice som vatten, el och teletjänster. Tätt mellan avbrotten i systemen. Begränsade uttag från bankerna. Fler och fler som förlorar sina jobb. En valuta som rasat i värde.

Libanons ekonomi är i fritt fall, med hot om statsbankrutt och skriande behov av internationella krislån. Till det kom 2020, efter en sprängämneskatastrof, en till stora delar raserad huvudstad.

Analytiker bedömde redan före pandemin att Libanons ekonomi skulle krympa under 2020. Facit blev enligt IMF att BNP minskade med en fjärdedel.

När Libanon kastades in i ekonomisk kris 2019 gick hundratusentals människor ut på gatorna för att kritisera landets styre. Tiotusentals jobb har gått förlorade.

Efter explosionen i Beirut avgick regeringen, men den utnämnde efterträdaren på premiärministerposten Saad al-Hariri har hittills misslyckats med att bilda en ny på grund av politiskt dödläge mellan honom och president Michel Aoun.

Källa: Landguiden/UI

TEXT: TT