Polismyndigheten får en rättslig bakläxa efter att ha försökt stoppa en kristen sammankomst under Stockholms kommande Pride-parad. Förvaltningsrätten i Stockholm slog fast att myndigheternas argument inte höll måttet, enligt domen som Bulletin tagit del av.

En kristen man hade ansökt om tillstånd att hålla en allmän sammankomst vid ”Svampen” på Stureplan den 2 augusti, samma dag som Pride-paraden drar genom Stockholm. Syftet med sammankomsten var att tala om ”bibelns syn på kärlek och sexualitet”, enligt Förvaltningsrättens dom som meddelades på fredagen.

Polisen sa nej – utan konkreta skäl

Polismyndigheten avslog ansökan med motiveringen att platsen skulle vara ”upptagen” av Pride-åskådare och att det fanns risk för ordningsstörningar. Man hänvisade också till att den kristna sammankomsten skulle kunna störa Pride-paraden.

Men domstolen köpte inte polisens argumentation. I sin dom konstaterar Förvaltningsrätten att myndigheterna inte kunde peka på några ”konkreta omständigheter” som talade för att ordningsstörningar skulle uppstå.

”Polismyndigheten inte har pekat på några konkreta omständigheter som talar för att ordningsstörningar eller säkerhetsrisker skulle kunna uppstå”, skriver domstolen.

Rätten betonar att ”blotta förekomsten av olika åsikter inte i sig innebär en konkret risk för ordningsstörningar”.

Åskådare äger inte det offentliga utrymmet

En central punkt i domen är att åskådare till Pride-paraden inte kan anses ”delta” i tillställningen på samma sätt som de som marscherar. Därför kan de inte heller anses hindras från att delta genom att dela det offentliga utrymmet med andra.

Förvaltningsrätten gjorde också en tydlig skillnad mellan den kristna sammankomsten, som omfattas av grundlagsskyddade mötes- och demonstrationsfriheter, och Pride-paraden som klassas som ”offentlig tillställning”.

Den planerade kristna sammankomsten skulle enligt ansökan samla 7-50 personer och använda högtalare. Detta ställs i domen i relation till Pride-paraden som enligt Polismyndighetens egna uppgifter samlar 50 000 deltagare och 500 000 åskådare.

Myndigheterna misslyckades med bevisbördan

Domen belyser också polisens ansvar att möjliggöra demonstrationer snarare än att förhindra dem. Förvaltningsrätten påpekar att polisen har en skyldighet att ”så långt som möjligt förebygga oroligheter genom exempelvis beredskap” innan man nekar tillstånd.

Enligt domen framgick det inte att Polismyndigheten gjort någon ”närmare bedömning av hotnivån” eller att det under tidigare sammankomster som anordnats av sökanden förekommit ordningsstörningar.

Polisen hade under handläggningen erbjudit den kristna arrangören att hålla sammankomsten på en annan plats, Stureparken, vilket han avböjde.

Olika måttstockar för olika åsikter?

Domen väcker frågor om polisens bedömningar av olika sammankomster. I maj 2024 fick pro-palestinska tältläger vid Linnéuniversitetet i Växjö stå kvar i månader utan tillstånd.

– De stör inte den allmänna ordningen, sade polisens presstalesperson Robert Loeffel då till Bulletin om tältarna som skanderat ”From the river to the sea” - en slogan som Nederländerna klassificerat som antisemitisk.

Tältlägret, som sattes upp utan tillstånd, fick vara kvar trots kopplingar till vandalism av en judisk forskares kontor. Polisens reaktion var att ”ha en dialog” med demonstranterna.

Med dagens dom får arrangören tillstånd att genomföra sin kristna sammankomst som planerat. Polisen måste nu meddela vilka villkor som gäller.