I intervjun säger Ulf Kristersson att han inte är förvånad över reaktionerna som kommit.

– Det här är genuint svåra saker. Jag har ju varit med om motsvarande svåra saker en gång förut när vi lade om hela den svenska sjukförsäkringen när jag var socialförsäkringsminister, säger han.

Vidare säger han att när man lägger om politiken på känsliga områden så kan det komma fram enskilda fall.

– Ibland får vi veta hela sanningen om enskilda fall, ibland får vi veta delar av sanningen.

Han menar dock att man måste se på frågan ut ett bredare perspektiv och att regeringen gör en rejäl omläggning av svensk asylinvandring. Han säger att det numera finns en bred enighet kring en stramare migrationspolitik och att det nästan bara är Miljöpartiet och Vänsterpartiet som är emot det.

– När man då lägger om sådana här saker som anhöriginvandringen, spårbyte, som det kallas. Jag tycker att det är rätt att göra det, men då kan det också uppstå enskilda fall där konsekvenserna blir uppmärksammade och svåra, säger han.

Statsministern tillägger att det finns en utredning som just nu tittar på 18-årsfrågan. Det är det som legat till grund för det som i media kommit att kallas för tonårsutvisningarna, med unga personer som befunnit sig i Sverige med föräldrarna men förlorar anknytningen till dem när de fyllt 18.

”Friheten att plocka ur ett enskilt fall”

Ulf Kristersson:

– De allra flesta människor har ju friheten att plocka ur ett enskilt fall och sedan säga exakt vad man tycker om det enskilda fallet. Det har inte jag som statsminister.

– Det hade jag inte heller när det gällde sjukförsäkringen utan då har man regelverk och alla förstår ju att lagen kan inte vara anpassad för varenda personligt människoöde.

– Men lagen ska vara rimlig och rättvis naturligtvis.

Kristersson nämner återigen i intervjun att det finns en utredning som bland annat berör frågan om 18-åringar som fått utvisningsbesked.

Utredningen tittar enligt Kristersson både på hur man stramar åt anhöriginvandringen ytterligare och letar efter övergångsregler efter att möjligheten till spårbyte, som innebar att invandrare som nekats asyl kunde ansöka om och beviljas arbetstillstånd, nu slopats.

– De allra flesta som har kommit som barn, de har ju varit här i mer än tre år, de har fått permanent uppehållstillstånd, de har fått medborgarskap. Men det kan finnas ett antal fall där man av olika skäl inte har kunnat få det här. Till exempel att man har fått ett utvisningsbeslut men inte rättat sig efter det utvisningsbeslutet. Eller att det har funnits verkställighetshinder, som det heter. Ett land som det för stunden inte går att skicka tillbaka till.

– Så de här människoödena är ibland inte fullt så entydiga som det kan verka medialt.

Han uppger dock att man ändå vill titta på saken.

– För vi ser att det kan finnas risk att man kommer till exempel som 16-åring, studerar, lär sig svenska, gör allting rätt men den treåriga tidsfrist som finns innan man kan söka svenskt medborgskap inte har uppnåtts än.

– Alla vi som har haft en 18-åring vet att de inte alltid i varje avseende är helt vuxna. Och då kan man tänka sig en annan övergångsålder för detta. Så det är precis det vi tittar på just nu.