Det var i söndagsavsnittet av SVT:s Aktuellt som SVT presenterade jämförande statistik från Socialstyrelsen av våldsbrott och självskador.

Enligt SVT visade siffrorna att det är fyra gånger vanligare att en person vårdas på sjukhus för självskador än för att ha utsatts av våld av någon annan person.

I den mest våldsutsatta åldersgruppen, unga män i 15–24 år, var skillnaden mycket mindre, men fortfarande med en övervikt för självskador.

Ardavan Khosnood är kriminolog och docent i akutsjukvård och praktiserande specialistläkare inom akutsjukvård. Han ställer sig frågande till SVT:s jämförelse av våldsbrott och självskador.

– Jag förstår inte vad de två sakerna har med varandra att göra. Jag förstår inte vad man vill komma fram till. Och varför stanna där? Varför inte ta upp hjärtinfarkter som är en ännu vanligare vårdorsak, frågar Ardovan Khosnood retoriskt.

– Den här statistiken kan man leka lite som man vill med. Det är som någon sagt: Det finns tre sorters lögner. Lögn, förbannad lögn, och statistik, säger han.

SVT uppger i ett mejl till Bulletin att statistiken man presenterat gäller slutenvård. Jämförelsen mellan vård av självskador och våldsbrott har man inte gjort för att det finns ett samband utan för att det ger perspektiv, uppger SVT vidare.

Totala antalet våldsbrott har minskat

Att det totala antalet våldsbrott minskat är inte någon kontroversiell ståndpunkt, menar Ardavan Khosnood.

– Det är ingen tvekan att våldsbrott i allmänhet har sjunkit. Vi har inte lika mycket våldsbrott som för 30 år sedan. Däremot är det så att den allvarligaste formen av våldsbrott har ökat. Skjutvapenvåldet och det explosionsrelaterade våldet har ökat rejält, säger han.

– Vi har fortfarande en av Europas högsta siffror när det gäller skjutvapensvåld och dödsskjutningar (Brå, 2021:8). För att inte tala om att många av de här som skjuts dör och körs direkt till rättsmedicin. Ungefär 40 procent av allt dödligt våld är dödsskjutningar, många av dem kommer aldrig till vården utan hamnar direkt hos rättsmedicin.

I SVT:s inslag intervjuas Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

– Det är inte så att Sverige är på väg mot en systemkollaps när det gäller brottsligheten. I själva verket har många typer av brott utvecklats åt ett positivt håll, säger Estrada som menar att det delvis är medielogik och en politisk logik som gör att det allvarliga lyfts fram.

Allvarligt hot mot Sverige

Ardavan Khosnoods bild är däremot att läget faktiskt är allvarligt.

– Våldsbrottsligheten inom kriminella nätverk har ökat avsevärt de senaste två decennierna. Den organiserade brottsligheten är ett mycket allvarligt hot mot Sverige. Den har en ganska tydlig samhällsstörande funktion.

– Att ha mer än 300 skjutningar per år, mer än 45 dödskjutningar och mer än 100 skadade. Jag skulle kalla det högst allvarligt, säger Khosnood.

Han påpekar att det gjorts en rad olika insatser, satsningar och större polisoperationer för att försöka stoppa den organiserade brottsligheten.

– Vi ligger lik förbannat på hög nivå. Vi ska absolut inte vara alarmister men inte sticka under stol med att det finns allvarliga problem med brottsligheten. Med rätt ledarskap, eller fel ledarskap borde jag nog säga, över de kriminella gängen, så kan de organiseras ytterligare och problemet kommer fortsätta och öka.