Facebook noscript imageKrögare: Arbetssökande tackade nej till jobb – får ut mer i bidrag
Nyheter
Krögare: Arbetssökande tackade nej till jobb – får ut mer i bidrag
Daniel erbjöd den nyanlände jobb på kallskänken, men mannen tackade nej. Genrebild. Foto: Tommy Ellingsen/TT
Daniel erbjöd den nyanlände jobb på kallskänken, men mannen tackade nej. Genrebild. Foto: Tommy Ellingsen/TT

Krögaren Daniel nobbades av en nyanländ arbetssökande när lönen inte låg på den nivå som mannen önskade – han fick mer pengar av att leva på bidrag. Och det är inte första gången Daniel får ett nej av det skälet. Nu uppmanar han politiker att göra om bidragssystemet.

Det var efter sommaren som Daniel* sökte en person att anställa till kallskänken i sin restaurang i Skövde. Av den anledningen kontaktade han ett matchningsföretag som hjälper Arbetsförmedlingen att matcha arbetssökande som behöver extra stöd med rätt arbetsgivare.

– Jag fick via företaget namnet till en person som sades vilja jobba. Jag ringer därför och bokar in ett möte med honom, säger Daniel och fortsätter:

– Han kommer hit och så har vi en intervju och han har i stort sett ingen erfarenhet av restauranger mer än att han har jobbat som diskplockare i Syrien.

Anställningen som Daniel erbjöd den arbetssökande syriske mannen går via det som kallas för nystartsjobb. Nystartsjobb är till för personer som har varit arbetslösa en längre tid eller för nyanlända som deltar i det så kallade etableringsprogrammet. Det sistnämnda är i sin tur ett program som består av insatser som är individuellt utformade för den nyanlände arbetssökanden.

Fördelen med nystartsjobben för arbetsgivaren är att den får arbetsgivaravgifterna, som är ungefär 30 procent på bruttolönen och förmånsvärden, betalda av Arbetsförmedlingen.

– Det är för att vi anställer folk som ska komma ut i arbetslivet. Jag har flera anställda och ungefär tre av dem är anställda med bidrag. Det är en jättestor hjälp för oss företagare, framför allt nu under coronatider, säger Daniel.

Får mer genom att sitta hemma

När Daniel träffade den jobbsökande syriske mannen för intervju berättade han för honom att ingångslönen som kallskänka skulle ligga på runt 24 000 kronor. Det är det som Hotell- och restaurangfacket rekommenderar som ingångslön, säger han.

– Jag säger till honom att ”du kommer in på 24 000 i lön och du kommer att få jobba eftermiddagspass, vilket är 14.00 till 21.00, måndag till fredag”.

Dagen efter kom mannen tillbaka och meddelade att jobbet var för dåligt betalt.

– Han säger att det inte lönar sig för honom att jobba för 24 000 brutto om han då får ut ungefär 18 000–19 000 efter skatt. För nu får hans familj, som han berättade, 22 000 i bidrag. Dessutom jobbar hans fru svart vid sidan av, så han har inte behov av de pengarna, berättar Daniel och fortsätter:

– Jag blev så frustrerad på honom. Så jag frågade honom: ”vad är rimligt för dig?”. Han svarade att han behöver komma in på 30 000 brutto ungefär, för då får han över 22 000 och kan han gå till banken och låna pengar. Jag var tvungen att avsluta intervjun.

Daniel säger att han efter det ringde upp kontaktpersonen på matchningsföretaget och berättade det som hade hänt med den arbetssökande. Han säger att kontaktpersonen blev ”jättefrustrerad” och skulle meddela Arbetsförmedlingen att mannen hade tackat nej till ett jobb, något som kan riskera mannens eventuella ersättning från Försäkringskassan.

På ett sätt förstår Daniel mannen som tackade nej till jobbet på grund av det han ansåg vara en låg lön.

– Jag förstår honom, att han inte ville jobba, för att han får ut så mycket pengar genom att sitta hemma. Han har fyra barn så han får barnbidrag, och andra bidrag som kanske bostadsbidrag.

Inte första gången

Mannen som sökte jobb hos Daniel är i 40-årsåldern och är vad Daniel beskriver som ”fullt arbetsför”. Mannen har bott i Sverige i fyra år och hade jobbat på restaurang i Syrien. Han hade inga tidigare erfarenheter från just kallskänken, men för Daniel spelar det mindre roll.

– Alla som kommer till mig lär jag själv upp om hur jag vill ha det, säger han.

Daniel sa även till mannen att om han skulle jobba övertid någon dag så skulle han få lön för de timmar som han jobbar extra, samt att lön kommer släpande.

– Bara en sådan sak att man talar om för någon att lön är släpande, de förstår inte det. Många är vana vid att få pengarna direkt i sina hemländer.

Är det här första gången som någon tackar nej till ett jobb hos dig för att de får ut mer i bidrag?

– Nej, det är inte första gången. Det har hänt säkert tre, fyra gånger de senaste tre åren. Det är ett vanligt fenomen. Man blir frustrerad. Man försöker ge dem en chans in, så man hade hoppats på att de också skulle ta den chansen.

Vad anser du att politiker borde göra för att det här inte ska ske, och för att folk ska jobba?

– Ska de få bidrag ska det vara som ett lån, kanske som ett CSN-lån som måste betalas tillbaka. Vi kan inte bara dela ut våra pengar. Vi behöver dem till polis, sjukvård och annat.

Daniel säger att många andra av hans anställda, såväl personer med svensk som med utländsk bakgrund, är nöjda med en ingångslön på 24 000.

– En ingångslön på 24 000 för ett första jobb i Sverige, för en person med liten erfarenhet och ingen svenska, är fantastiskt bra.

* Daniel heter egentligen något annat.

Ana Cristina Hernández

Reporter på Bulletin. Har tidigare skrivit om näringsliv och politik för Svenskt Näringslivs redaktion.